Två kvinnor, mor och dotter, har gemensamt att de båda är änkor. Marianne har förlorat sin make efter ett långt äktenskap medan Karins man har dött ung. Marianne har försiktigt börjat leta efter sig själv och fundera om hur hon vill leva de år hon har kvar, medan Karin har byggt in sig i en kokong av sorg och uppslukande självupptagenhet. Den lille sonen har hon döpt om, som en hyllning till sin döde make.
Härifrån till verkligheten är en roman som med lätt och luftigt språk vandrar över emotionella bråddjup. Sparsmakat skildras kvinnornas inre röster och deras relationer till omgivningen. Jag är förtjust, det är välskrivet, intelligent och uppslukande. Språket är vackert och stämningsskapande som t.ex. när den 75-åriga Marianne har sin första middagsdate med den jämnårige Olle:
De åt och stämningen var som en lugn sjö, där samtalet gled fram, årtag för årtag. Strax hade de berättat för varandra om sommarens händelser, om släktingar som våldgästat, och om barnen som besökt. De små ämnena träddes som smultron på ett strå, smakades och avnjöts. Och när Olle släppte av henne vid grinden i Vejbystrand var det inte bara kroppen som var genomsyrad av frisk luft, utan även sinne, själ och hjärta.”
För er som inför hösten är på jakt efter lämpliga bokcirkelböcker är Härifrån till verkligheten en juvel, insiktsfulla relationsromaner väcker alltid en bra diskussion. Själv ska jag ta mig till biblioteket för att låna Eva Rydingers debutroman Fotografen.
Utgiven på Ordberoende förlag 2016. Omslaget är skapat av Michael Ceken.