Bokfrukost om Tänkarens testamente

Vad var en tänkare? Det resonerar vi om på morgonens bokfrukost. En intellektuell filosof å ena sidan, men också det som vi idag betraktar som vetenskapsman eller forskare. I Tänkarens testamente möter vi just en tänkare, en ung man som först verkar ha sin, inte så lockande, framtid utstakad. Men så ärver han pengar, blir ekonomiskt oberoende och kan ägna sina dagar åt att resa runt i Europa, tänka kring och undersöka det som får hans intresse. När han efter en serie händelser ställs inför en mekanisk docka slås han av att människokroppen kanske är som en maskin. Och snart erfar han själv att människan också har en själ. Men var finns den? Frågan ställs på sin spets den dag hans dotter blir sjuk.

Vi enas om att det här är fantastisk och särskild bok och säger:
* Han ställer samma frågor som vi ställer oss i dag. Romanen blir allmängiltig.
* Jag tänker på AI. Boken känns framtidsbetonad.
* Vad vi uppfattar som sann kunskap ändras eller får fler lager ju mer vi lär oss, upptäcker.
* Han är asexuell.  När han är ung och går på en jesuitskola kan han känna attraktion till någon av de andra pojkarna. Men det kroppsliga är förenat med enorm vämjelse.
* Vilket språk. Så skarpt och tydligt.
* Ja, mustigt språk. Tydligt och fullt av alla sinnen. Som läsare känner man med alla sinnen vad berättaren erfar. Inte minst det motbjudande och äckliga.
* Jag kan inte låta bli att googla upp vissa saker.
* Kanske lånar berättaren drag av Descartes men han ÄR inte Descartes.
* Otroligt skicklig författare! Vilken bok!

Tänkarens testamente. Jessica Schiefauer. Utgiven hos Romanus och Selling 2024

Sanning, lögn och konsekvens av Maria Adolfsson

En mycket underhållande och elegant sammansatt roman. Den här gången har Maria Adolfsson valt att inte skriva en deckare, även om hennes skicklighet inom den genren märks tydligt i berättandet. Det handlar om Astrid vars man som efter 30 års äktenskap lämnar henne för en annan kvinna. Han är tillräckligt generös för att låta henne behålla villan i Nacka och flyttar själv till deras sommarhus. 

Inledningsvis är Astrid alltför chockad för att göra något alls, men gradvis börjar en okuvlig känsla av ilska växa inom henne. I prologen möter läsaren henne i tingsrätten där hon döms till dagsböter och rekommenderas att gå i aggressionsterapi. Hon tycks acceptera rådet och beställer tid hos en terapeut och i terapistolen börjar hon berätta.   

Tyckte väldigt mycket om att läsa om Astrid, en riktig bladvändare med en humoristisk underton. Den överraskar en hel del, för saker ting är inte riktigt som man tror. Om någon bad mig beskriva boken med ett enda ord skulle jag säga ” smart” och om ni behöver något att läsa till er bokcirkel är Sanning, lögn och konsekvens ett utmärkt val. 

Utgiven på Wahlström & Widstrand 2025.

Allt är i oordning i Alltings ordning

Jag måste börja med omslaget av Sigge Kühlhorn. De tydliga uppdelade rutorna som var och en innehåller ett ting. Nog ser det ut som om alltings ordning råder. Men tittar man närmare ser man att lampskärmen är fransig, frukten rutten och gosedjuret, är det inte väl anfrätt? Mycket snyggt och ger en bra bild av vad som komma ska: En så berörande, sorglig och bitvis obehaglig bok.

Huvudpersonen arbetar som tolk i Strasbourg men uppmanas av sin bror att komma hem till Sverige och hjälpa mamman som är sjuk. Med viss tvekan men ändå pliktskyldigt åker hon hem, och installerar sig i ett av alla de rum som finns i mammans hus. Och överallt, saker och smuts. Ingenting slängs utan staplas och lagras varhelst det finns en plats. Också människor verkar mamman samla på, genom alla år har det kommit och gått folk i de här rummen och lämnat spår efter sig.

Som barn accepterade syskonen detta galna samlande, eviga jakt på extrapriser, 2 för 1. Mamman var så upptagen av sig själv att hon egentligen aldrig ser dem. Glömmer, struntar i, har annat för sig. Brodern lämnar alltsammans, det är det bästa säger han (samtidigt som han uppmanar sin syster att göra sitt …) Och systern är ambivalent. Plikt och skuld och längtan och önskan. ”Hon har lärt mig att inte behöva ett hem, men en tyngdpunkt har börjat växa i mig, En känsla av tillhörighet eller om det är längtan, hur vet man?”

Det kluvna är på ett vis obegripligt: ”Jag vill inte åka härifrån, lämna hemmahörigheten. Jag längtar tillbaka till Strasbourg, livet där med sina tydliga ramar. Mitt alldeles egna. ” Samtidigt förstår jag henne. Man kan stå utanför som läsare och säga att mamman är ju inte klok, bara gå. Gör som din bror och lämna det här. Men det går ju inte. Skulden skulle vara där direkt. Och längtan. Att lämna och tro att man blir fri, nej så fungerar det inte.

Kanske något om språket till sist. Det finns en helhet och en framåtrörelse i berättandet. Orden och meningarna är stundtals hackade till enskilda element vilket gör att jag läser sakta. 170 sidor, ja det är mycket att smälta.

Alltings ordning – en familjearkeologi. Magdalena Sørensen. Utgiven 2024 hos Natur & Kultur

Ö av Sara Bergmark Elfgren

Det börjar försåtligt, till synes en relationsroman om de två systrarna Mirjam och Nia som träffas först i tonåren och utvecklar en nära och varm relation. Detta trots att deras pappa varit gift med Mirjams mamma och bedragit henne med Nias mamma under många år.  Eftersom jag förväntat mig en spänningsroman var jag lite förvånad, men jag gillade verkligen den fina skildringen av systrarna så jag funderade inte så mycket över eventuell genre. 

När systrarna blir äldre träffar Nia en våldsam man som hon väljer att inte lämna vilket påverkar systrarnas relation, de tappar nästan kontakten. Dock, när Nia ska fylla 40 bjuder hon Mirjam och ett par andra tjejer till ön i Stockholms skärgård där hon bor, hon ska fira sin födelsedag med en tjejmiddag. 

Nu gott folk händer grejer, från och med att  Mirjam satt sin fot på ön skiftar romanen karaktär och utvecklas till en gastkramande och fullkomligt lysande spänningsroman. Oj,oj,oj säger jag bara! Vill ni läsa en riktig nagelbitare så ska ni läsa Ö.

Utgiven på Albert Bonniers förlag 2024.