Imorse var det dags igen! Frukost på Vetekatten med tio mer eller mindre morgonpigga men diskussionssugna deltagere som alla också mer eller mindre läst Audrey Niffeneggers bok Själens osaliga längtan.
Reaktionerna var blandade. Några tyckte dötråkigt och fullt av osympatiska personer och andra tyckte bra språk och härligt fascinerande berättelse. Några hade också läst Niffeneggers första bok Tidsresenärens hustru och tyckte att uppföljaren inte alls var lika bra.
Vi enades om att titeln på den svenska översättningen inte var så bra, Her fearful symmetry är bättre. En tyckte den skulle hetat Her fearful cemetary istället.
Vi kom också fram till att boken, trots att huvudpersonerna är kvinnor, egentligen handlade om några mäns utveckling och att kvinnorna kanaliserade deras utveckling i någon form av leklust. Några frågetecken rätades ut, några kvarstod och vi avslutade träffen med att Anna fick berätta om nästa frukostbok som hon valt utifrån en diskussion i våras där många avslöjade att vi aldrig läser något ur den breda och något misshandlade genren Science Fiction. I november diskuterar vi Hungerspelen av Suzanne Collins. Mer om den träffen här.