Men så härligt det var att läsa den här boken! Full av boktips och intressanta läsnings- och bokbetraktelser
” ’Show, don’t tell’ is a complete crock of shit […]” Daniel lectures her. ”It comes från Syd Field’s screenplay books, but it doesn’t have a thing to to with novel writing. Novels are all tell. The best ones at least. Novels aren’t meant to be imitation screenplays”
A.J. Fikry är bokhandlare på Alice Island och vid bokens start är han desillusionerad, deprimerad och ägnar kvällarna åt att supa för att glömma bort att han förlorat sin hustru. Berättelsen som spänner över många år varvas med hans reflektioner av i huvudsak noveller. Det visar sig snart att texterna är till hans dotter Maya.
Finessen med den här boken är böckerna, titlarna, referenserna och boksamtalen. Läslistan hopar sig, citaten markeras. Charmen är bokhandeln, bokcirklarna, adoptivdottern Maya och kärleken som kommer till så många. Jag tror att engelskan ger boken ett skimmer och en extra glans. Kanske hade jag i en svensk tappning lagt mer märke till att vissa delar är för hastigt avklarade, somligt lite för enkelt. Men samtidigt, det här är som en saga. En boksaga som är så där gott berättad och vänlig och sorglig som en saga ska vara. Och jag blir varm i hjärtat.
Så missa den inte, det säger jag bara.
The Collected Works of A.J Fikry. Gabrielle Zevin. Utgiven av Little, Brown 2014. Jag köpte den för en ringa penning hos Amazon. Och hela anledningen till att jag hittade den är Mrs E. Tack för det!
– – – –
The Red Pony är en novella lär jag mig och lånar den på biblioteket. Raymond Carvers What we talk when we talk about love vill jag också läsa. Efter det fortsätter jag med…