Berättelsen om hur jag läser den andra boken är mycket tråkig. Jag ligger i sängen på hotell Circus och läser ut den på två timmar. Kurragömma av Petrus Dahlin. Själva boken är dock mer spännande. Men jag tror att jag är för gammal för den, för jag irriterade mig omedelbart på förutsättningen för händelseutvecklingen, nämligen att den hårt arbetande mamman blir tvungen att lämna sin 13-åriga dotter, Astrid, i ett ödsligt beläget hus i Spanien. Den ursprungliga planen hade varit att vara där hela familjen, men så drunknade pappan . I sorg åker mamma och Astrid dit för att göra den där vandringen som planerats. Nu hopar sig kriserna på mammas jobb så hon kan inte åka tillbaka till Astrid i Spanien. Well… Men köper man det, vilket säkert yngre människor gör, får man sig en spännande spökhistoria till livs.
På platsen har det nämligen skett en olycka med barn som drunknat. Nu kommer de tillbaka som spökbarn och närmar sig Astrid. Först lekfullt, sen alltmer hotfullt, elakt och otäckt. Vatten och drunkning är två starka element och utmaningar både för boken och för Astrid. Vore jag tio skulle jag få ideliga maghugg av rädsla.
Men jag ligger i sängen och det är ljust utanför fönstret.
Kurragömma. Petrus Dahlin. Utgiven av Rabén&Sjögren 2015.