Det är dags nu. Grace och Tippi ska börja skolan efter alla år med hemstudier. Omvälvande, hemskt och kanske med något stråk av spänning. Vi får veta direkt att de är annorlunda.
Vi är bokstavligen förenade
vid höften –
samma blodomlopp, samma skelett
Det här är en historia om att klara sig i skolan, om systerskap, vänskap, om att bli kär. Allt det, men med en komplikation som gör att flickorna hela tiden måste så påtagligt ta hänsyn till varandra. Jag älskar när Grace berättar om hur läsningen blir så betydelsefull.
Men när jag läser är jag alldeles ensam.
Då är jag i avskildhet från henne och alla andra
och dessutom när hon lånar böckerna från honom.
Och eftersom jag vet att Jon har låtit sin blick svepa över de här sidorna och intagit exakt samma ord som jag slukar känns det som om jag känner smaken av honom också.
Vackert, så vackert. De här flickorna vill man så väl. Boken är närmast prosalyrisk berättad och ganska snart får jag en viss takt, en eftertänksam takt, när jag läser. Behagligt och lugnande när berättelsen tar sina vägar
Vi är en. Sarah Crossan. Utgiven på svenska av B Wahlströms 2016.