Ska vi hålla andan? Okej, nu börjar vi. Andas ut, andas in och andas ut.
Hur gick det? Jag klarade 15 sekunder, då kom paniken och jag måste dra efter andan. Det gick bättre i somras, men jag tror aldrig att jag kom upp i en minut. Rekordet är annars över 11 minuter och man kan träna sig till det, både fysiskt och psykiskt. Googla fridykning och andning till exempel eller lyssna till Kropp & Själ om saken.
Detta mitt intresse kom med romanen The Art of Not Breathing av Sarah Alexander. Huvudpersonen Elsie är en vilsen tonåring i en raserad familj. Det är tvillingbrodern Eddies drunkningsolycka för några år sedan som gör att familjen inte kan hämta sig, börja leva. Varje dag känner Elsie skuld för att hon tappade taget om broderns hand.
Vattnet är totalt närvarande i berättelsen, och en dag träffar Elsie den fridykande Tay och börjar lära sig konsten att inte andas. Hon är förbjuden av sina föräldrar att ens doppa tårna i vattnet numera, men vem bryr sig? Inte Elsie i alla fall. Hon är fast förvissad att ta reda på hur det gick till när Eddie dog. Med eller utan Tays hjälp.
Jag läslyssnar till boken och inläsningen av Colleen Prendergast bidrar starkt till min hur bra jag tycker om den här boken. Med sin skotska accent fångar hon in mig totalt i berättelsen. Och allt får mig att prova hålla andan. Om än för bara en minut.