Det är en allmänt erkänd sanning att man tänker bättre när man promenerar. Jag gör det och så även Julius, bokens huvudperson. Han studerar till läkare i New York och börjar en höst ge sig ut på strövtåg på kvällarna för att motverka stressen från de intensiva dagarna på sjukhuset.
Likt en kamera registrerar han stadens karaktär och dess tillstånd åren efter 9/11. Hans tankar om politik och historia vävs in i ett större sammanhang, läsaren påminns att världshistorien är ett samspel av alla världens folk.Romanen är skriven i första person, men jag kommer inte Julius personlighet nära, han förmedlar sina tankar, han berättar inte. Det är djupt, intelligent och lysande formulerat, men jag känner ett avstånd. Det tar mig lång tid att läsa färdigt.
Mot slutet blir tonen aningen mer personligt färgad och läsaren erhåller ett överraskande avslöjande som i alla fall inte jag väntat mig. Eller hade jag kanske det?
Öppen stad är utgiven av Natur & Kultur 2013, översatt av Erik MacQueen.