Halvvägs in i boken måste jag säga att den överstigit alla mina förväntningar. Jag trodde i och för sig att jag inte skulle gilla den speciellt mycket men jo, det gör jag. Mycket till och med. Jag tänker hur oerhört precis Moodysson beskriver sorgprocessen, och hur ofta i romanen jag nästan i detalj känner likadant efter att min farfar nyligen gick bort. Rakt på sak skildras komplexa känslotillstånd och svårtolkade händelser. Det är en lättnad att få vara med, hälften kvar, vi får se hur det artar sig.
det är på morgonen det händer!