Författare: Ann-Sofie Lindholm

Publicerat

Bokklubb om Ett liv till

Under sommaren var vi några stycken som smygläste vi Åsa Avdics Ett liv till och häromkvällen sågs vi för att prata om den. Alla var tämligen eniga om att det här var en riktigt bra roman, one of a kind i sin originalitet.

I romanen möter vi Ruth Doran, en ung kvinna som högst motvilligt gift sig för att göra sin plikt mot familjen. Egentligen vill hon studera på universitet men inga pengar finns till det. Men så söker och får hon jobbet som assistent i ”ett spiritistiskt forskningsprojekt” och livet tar en helt annan vändning. Tillsammans med forskaren Thomas Bradford utforskar hon möjligheten att nå kontakt med den andra sidan.

Lite så här gick boksamtalet:

– Å Ruth, henne tycker vi om. Så intelligent och skicklig. Mycket välgestaltad i boken.
– Hennes förälskelse är så vackert skildrad.
– Men med facit i hand, man vill ju läsa hennes dagboksanteckningar en gång till med nya ögon.
– Tänk att man vill läsa om en bok på en gång!
– Historien engagerade mig så mycket. Nu ska jag läsa mer om Ruth och Thomas, vad man vet på riktigt!
– Spiritismen är ju otroligt intressant. Lockade mängder av människor till seanser på sin tid.
– Vilket fantastiskt språk Avdic har. Berättarsättet och upplägget är så elegant.

Ett liv till. Åsa Avdic. Utgiven 2023 hos Albert Bonniers. Maggan har läst och skrivit om Avdics förra bok Isola.

Publicerat

Sensommaren är här och vi också

Efter en sommar på instagram och solstolen och badstranden (alternativt under paraplyet) är vi tillbaka på bloggen. Nu är det sensommar några veckor! Jag följer som bekant Tivoli-kalender när det kommer till årstider.

Hur var det med sommarläsningen då? Tja, mycket blev det läst. Som vanligt inte lika mycket som jag skulle önska. Sommaren är inte bara solstolsläsning utan lika mycket umgänge och aktiviteter. Kul förstås! I juni skrev jag att jag skulle läsa de här tre. Hur det gick?

A Teatern vid stranden av Joanna Quinn. Ja! Fantastisk bok. Spännande och originell.
B Alla är vi valloner av Peter Sjölund. Ja! Och om den ska jag särskilt skriva en bloggy om.
C Välkommen till Tall Oaks av Chris Whitaker. Nej, den blev det inte, men som sagt, sommaren är inte slut

Och för Maggan?

A Sommaren 1985 är utan tvekan en av John Ajvide Lindqvist bästa romaner! Älskade den!
B Pulitzer Prize vinnaren Egendom är en fantastisk roman genialiskt konstruerad, tyckte väldigt mycket om den. Tror dock inte att den är för alla.
C Vi är inte här för att ha roligt är just väldigt rolig, Nina Lykke är som vanligt skoningslöst vass.

Och framåt då? Första bokklubben blir nästa vecka. En specialare med Cecilia Klangs bok I södra Norrland väntas regn. Och säsongens tema är Färger! På omslag, teman och innehåll. Det blir spännande!

Publicerat

Sommarlov, bokhögar och utflykter

Sommarlov på bloggen är tradition och nu är det dags. Den här säsongen har vårt tema varit roman-mannen. Vi funderade över vilken sorts man som berättelserna gestaltat och om vi såg något gemensamt mellan dem. Jag kan inte säga att vi lyckades med någon konklusion men några intressanta och mindre intressanta böcker blev det hursomhelst.


Januari: Den svarta månens år.
Februari: Dunning-Kruger-effekten.
Mars: Vi
April: Regnet
Och i maj blev det Kistbyggarna
Dessutom frukosterade vi med Stefan Ahnhem och hans roman Bytet.

Men nu blir det sommarlov. Sedan många år framför jag en önskan om bokbad: ” Inte en bok om dagen men varannan dag. Jag vill verkligen bokbada …” Så enkel är min plan varje sommar och jag är som vanligt förhoppningsfull i år också .

Tre böcker som vi har på lut till solstolen (Ann-Sofie) och badstranden (Maggan):

Ann-Sofie
A Teatern vid stranden av Joanna Quinn
B Alla är vi valloner av Peter Sjölund
C Välkommen till Tall Oaks av Chris Whitaker

Maggan
A Sommaren 1985 av John Ajvide Lindqvist
B Egendom av Hernan Diaz
C Vi är inte här för att ha roligt av Nina Lykke

På bloggen är vi tillbaka i augusti. Glad sommar!

Publicerat

Jag packar min väska för Paris

Det var längesen vi taggade en bloggy med Jag packar min väska. Men nu är det dags för Paris, en av de städer utanför Sverige som jag besökt flest gånger, tror jag. Första gången var 1982 och vi kom tidigt en morgon med tåg. På håll såg jag Sacre Cœur och kände förväntningarna stiga ju närmare vi kom.

Den här gången är delar av mitt resesällskap i staden för första gången och det ställer ju vissa krav. Vi tar en båt på Seine så att vi får se allt det där vi en gång läste i denna grundläggande bok, Trotro à Paris.

Men också romanen om en försvunnen katt blir ledstjärna för promenader och åkturer. Où est mon chat? Katten Mistrigri drar på egna äventyr och vi hänger med. Utmärkt karta!

Jag brukar vanligen läsa lite romaner innan för att komma i stämning. Den här gången blev det Agnes Louis Paris av Johanna Ranes, där omslaget också har en så fin karta

Men så mycket Parisinspo var det inte alls i den här boken, trots omslaget. Paris ligger snarast som ett mantra genom boken, ett ”Nästa år Paris”. I stället är det en vacker kärlekshistoria om två unga läkare som hittar varandra. Agnes och Louis. De planerar att en gång ta sig ner till Paris för nya upplevelser. Louis för att han är trött på Paris och Agnes för att hon aldrig varit där. De älskar varandra och även om jag inte alltid begriper hur de kommunicerar med varandra tycker jag mycket om att läsa om deras vardag och yrkesliv. Jag uppskattar också den rappa dialogerna i sjukhusdelarna, som påminner om samtal i de bästa teve-serierna. Det är kärlek längs boksidorna, men också sjukdom sedd både från insidan och utsidan. Hoppas man på Parismiljöer och lyckliga slut är det här inte rätt bok. Men man får så mycket annat som omslaget inte hintar om.

Annat från Paris här på bloggen