Jag slog upp den, jag sögs in i den och nu vill jag inte släppa den: Vägen mot Bålberget av Therése Söderlind. Ska vi ta och höra efter hur det är med författarens frukostvanor?
Godmorgon Therése! Vad äter du till frukost?
Samma som jag gjort sedan tonåren … möjligtvis med skillnaden att chokladen bytts ut mot te med mycket mjölk. Och ostmackorna är nyttigare nuförtiden, med surdegsbröd eller mycket nötter och annat. (Bilden ljuger, jag lovar!)
Läser du helst morgontidningen eller en roman till frukosten?
Upsala Nya Tidning blir det nuförtiden.
En bra morgonroman, vad kan det vara?
En söndagsmorgon i sängen? När inträffar det … kanske om jag är sjuk. Och vad orkar jag då? Nej, jag är nog ingen morgonläsare av romaner.
Vad läser du just nu?
En döing. Det är Körkarlen av Selma Lagerlöf jag läser, en riktig spökhistoria, kusligt verklig.
Vad använder du som bokmärke?
Det som finns till hands, men aldrig något ätligt. Jag viker INTE hundöron i böcker, men ulltrådar från en filt, tvättlappar som lossnat från någon tröja, kam, halskedja, vykort, pressad blomma, dödsannons … de har alla funnit plats i böcker jag läst.
En viktig avslutande boknördsfråga är förstås hur du sorterar böckerna i hyllan?
Åhh … jag hade ju en sortering, den var logisk på genre ungefär, med äldre böcker på egen hylla och pocket gömt bakom rader av inbundet. Favoriter fanns lite här och var, men jag visste var. Mina fackböcker hade egen hylla. Nu har jag flyttat och hittar ingenting. Snart ska det tapetseras så hyllorna ska tömmas igen, kanske kan jag få ordning på böckerna när jag senare packar upp.
Vi får hoppas att favoriterna dyker upp! Tack för intervjun och ha en fin fortsatt dag.
Men åter till gårdagen. När vi pratat klart om den bokcirklandet hade vi en bokcirkel tillsammans med publiken. Det var Det gula huset av Gyrðir Elíasson som stod i fokus. 25 sidor novell trodde jag, men faktum är att det är 25 sidor novellsamling! Koncentrerade berättelser om utanförskap, rörelse och förändring.