Författare: Ann-Sofie Lindholm

Publicerat

Söndagstankar om London

Enligt O far till London på stadsbesök och tipsar om såväl bok som film. Jag har inte varit i London sedan förra våren och längtar alltid. Ett litterärt statsbesök blir så här:

Tunnelseende av Keith Love. En tågnörd slår vad med en annan tågnörd om möjligheten att åka samtliga Londons tunnelbanelinjer på ett dygn. På spel står heder och ära men framförallt ett väntade bröllop. Som jag älskar den här boken! Om jag skulle bli tvingad att bara ha tio böcker kvar i hyllan så skulle denna vara en av dem. Den är liksom essensen av hela min London-kärlek!

E och The E before Christmas av Matthew Beaumont. Enastående roliga epistolary novels som utspelar sig på en reklambyrå i London och berättas i form av mejl.

Mina revolutioner av Hari Kunzru. En spännande roman på olika tidsplan om terrorism i 70-talets Storbritannien.

___

Bilden är från kanalen i Maida Vale.

 

Publicerat

Mina fräknar

Jag skulle anställa henne direkt. Det noggranna tillvägagångssättet. Engagemanget i  uppgiften. Lojaliteten till uppdraget. Så tänker jag i början om Karin Silvius. Hon är anställningsbar nämligen. Via Manpower och i början av romanen sitter hon på Allfrakt och utför alltför enkla uppgifter. En morgon ser hon att hennes vanliga fräkniga armar har fått ännu fler prickar, i nya formationer och när den första bokstaven bildas på armen släpper hon Manpower och börjar sin noggranna undersökning och dokumentering av sin kropp. I uppförstorade foton kan hon närgranska varje fläck och fler bokstäver dyker upp.

Hon lever tillsammans med Mats som hon träffade under universitetstiden. Snabbt förstår jag att hon är den duktigare av dem. Den som bäst lyckades på tentorna och var vassast. Ändå är det han som jobbar på UD. Hon som blir kvar på korttidsuppdrag hos Manpower. Vad har egentligen hänt?  I små detaljer låter författaren mig förstå att relationen med Mats är usel. Att Karin inte vet vad hon ska göra åt det. Ska hon göra något åt det? Nu kommer Mats kommer hem från Indien och berättar att han träffat någon annan och att kvinnan dessutom är gravid.

Jag borde skrika och slå honom, slänga ut hans kläder på gården eller åtminstone gråta, böna och be. Men det enda jag förmår göra är att långsamt luta mig åt andra sidan, vända honom ryggen, hastigt kasta upp täcket över axlarna och försöka somna om. Det känns som om jag blivit uppsprättad och tömd på innehåll. Alldeles tom men ändå egendomligt tung sjunker jag långsamt ner i ett bottenlöst svart hål.

Det är många trådar vävda i den här berättelsen. När jag tror att fräknarna ska vara grunden träffar Karin grannkvinnan Sabine och en vänskap uppstår. Det visar sig att Sabine blivit gravid på en fertilitetsklinik i Danmark och uppmanar Karin att göra detsamma. I samma veva uppstår en konflikt mellan Mats och den indiska kvinnan samtidigt som Karin får ett superuppdrag på företaget Biotechnic. Med samma intensitet som hon lagt på fräkenstudier angriper hon sitt nya jobb och blir snabbt populär. Det lugna berättandet i första delen av boken drar i väg i något okontrollerbart, ja du vet, som fräknar som meddelar sig på huden. En fantastisk debut säger jag trots att jag skulle vilja ha färre saker som händer. Och ett fint språk som jag hoppas får se i många tappningar framöver.

Mina fräknar. Sofia Hallberg. Utgiven av Damm 2012

_____

Romanen var vår septemberbok i frukostbokklubben. Andra som skrivit om boken är Bokbiten som också gillar språket och Calliope som skräms av det klaustrofobiska.

Publicerat

Läsrapporter m m

A.
Cilla Naumann läser två eller flera romaner och alternerar efter humör säger hon i frukostintervjun. Jag läser Cilla Naumann Springa med Åror. Den börjar så här:

Jag ser Lasse sista gången vid sextiden på kvällen. Det är den åttonde augusti och det regnar, himlen är lika grå som hela sommaren varit och havet dånar i blåsten.

B.
Men jag läser ju också fler: den sjukt tjocka De obotliga optimisternas klubb som är månadens bok till en annan bokklubb jag är med i. Dessutom läser jag Fallvatten som är oktoberbok för vår egen frukostklubb. Som om inte detta var nog är jag inte i Kristina Sandbergs roman Sörja för de sina.

Dock: för att det inte ska ske dåliga sammanblandningar är böckerna rumsligt och tidsmässigt fördelade. (Morgonboken, pendelboken etc)

C.
Gårdagen till ära har jag spelat nobel-bingo med bokbabbel:

Har hört talas om författaren tidigare – 1 poäng
Har en bok av författaren hemma i bokhyllan – 1 poäng
Har läst en av författarens böcker – 1 poäng
Har läst flera av författarens böcker – 1 poäng
Gissade rätt – 1 poäng

Jag fick 0 poäng och har alltså ett nytt författarskap att se fram mot.

D.
Jag har lyckats boka in fyra små resor under de kommande två månaderna Jag gratulerar mig själv. Resa + läsa = bäst.

Publicerat

Frukostintervjun: Cilla Naumann

Cilla Naumann är en av mina favoritförfattare och jag har läst alla romaner med lite öppen mun och ett wow på tungan. Nu är hon aktuell med Springa med åror.

God morgon Cilla! Vad äter du till frukost?
När jag är hemma äter jag alltid samma sak. En skål naturell yoghurt med någon färsk frukt (helst äpple eller bär), mandlar, müsli och All bran. Samt en hel kanna grönt te. När jag är ute och reser dricker jag svart kaffe och äter helst croissanter eller rostisar med sylt.

Läser du helst morgontidningen eller en roman till frukosten?
Jag läser gärna morgontidningen en liten stund.

En bra morgonroman, vad kan det vara?
En bra morgonroman är den roman jag håller på med eftersom jag tycker bäst om att läsa alla böcker koncentrerat. Jag läser på morgonen, när som helst på dagen och på natten när jag inte kan sova. Oftast har jag två eller flera böcker på gång samtidigt och alternerar efter humör.

Vad läser du just nu?
Just nu läser jag  Stål av Silvia Avallone och Hästar, män och andra djur av Nina Lekander.

Vad använder du som bokmärke?
Jag lägger oftast böckerna upp och ned, eller också viker jag runt fliken från omslaget. Bokmärken slarvar jag bort.

En viktig avslutande boknördsfråga är förstås hur du sorterar böckerna i hyllan?
Jag sorterar efter känsla. Och vet exakt i vilken sektion och på vilken hylla en ny bok ska sorteras in och var jag ska söka efter en gammal.
Det kan uppstå oreda i systemet när familjen använder bokhyllorna. Sådana misstag står jag ut med, men rättar genast till dem och anser att det är min känslomässiga ordning som gäller.

En härlig inställning! Jag ska genast prova. Tack för intervjun och ha en fortsatt fin dag!