Den kärleken

Rapport från min mamma: Alla rosor är slutsålda.

I stället ger jag er ytterligare två fina boktips som passar att läsa vilken hjärtas dag som helst. Den kärleken av Tove Leffler som berättar om Anne Charlotte Lefflers spännande liv och parallellt finns Tove Lefflers nutida resor i sin avlägsna släktings fotspår. Enastående bra bok.

Nästa hjärtebok får bli Halv elva en sommarkväll av Marguerite Duras. Maria bilar i Spanien tillsammans med sin väninna, sin dotter och sin man. Men kärleken är i upplösning och hon uthärdar med hjälp av konjak och manzanilla. Låter det inte som en hjärtebok? I promise you, det är det!

Om man räknar kärlek på mitt vis.

 

It’s gonna be love, it’s gonna be great

Petra tipsar om parlören och jag håller med: ett bra stycke bok! Biter även på den som inte är en romantiker, skriver förlaget. I min brevlåda har Hundar, hus och hjärtats längtan av Lucy Dillon dykt upp. Inklusive hjärtan-godis som jag omedelbart tuggade i mig. Ännu har jag inte börjat på boken, men en kärleksbok som passar den 14 februari är det definitivt!

I Resten får du räkna ut själv handlar det om Cupid Day, fredagen före Alla hjärtans dag och rosor ska delas ut på skolan, hemliga och ohemliga och den som får flest blommor är väl ändå den som räknas, eller hur? Mer om den här romanen i slutet av veckan. Vi ska prata om den på torsdag hos BonnierCarlsen.

En tredje bok hinner jag med innan jag rusar ut och köper röda rosor till min make: Hoppa hage av Julio Cortazar. Kanske inte en gelehjärtan-bok men en enastående fantastisk roman där kärlek är en förtärande del.

 

 

 

Besatt(a)

Jag berättar roliga historier om den akademiska världen för kollegorna och de tycker att jag är osedvanligt rolig, spirituell och välorienterad i de ryska romanklassikerna. Har du verkligen varit på Tolstojs gods Jasnaja Poljana? undrar de. Uhum, svarar jag med en liten axelryckning och fortsätter visste ni att det finns en liten liten risk att Tolstoj faktiskt förgiftades och inte dog av ålderdomssvaghet? De häpnar. Är detta sant, Ann-Sofie, är detta sant? Jag nickar och skakar på huvudet på en och samma gång.

Saken är den att det är så inspirerande att läsa Elif Batumans bok Besatta där hon berättar om sin passion för och forskning om de ryska romanförfattarna. Hon är så rolig och klipsk i sin bok att jag önskar att det var jag som blev så där besatt av Tolstoj när jag läste litteraturvetenskap, att det var jag som åkte på konferenser för att diskutera de ryska författarna, att det var jag som läste ryska för att komma dem ännu lite närmre. Läsningen av hennes akademiska äventyr gör mig vimmelkantig av längtan till romanerna. Det slår nästan över.

Så, kollegorna, förlåt att jag ljög. Det var inte jag som var på Jasnaja Poljana. I alla fall inte på riktigt. Men det är sant att jag läser Besatta och det räcker riktigt långt.

Besatta. Elif Batuman. Utgiven 2010. Min svenska utgåva är utgiven av Natur&Kultur 2012.

 

Tack alla bokresenärer

Tack alla trevliga, roliga och kloka bokresenärer som gjorde vår bokresa så kul! Vi var tjugofyra personer som läste, umgicks, åt och diskuterade. Vi tackar också de välvilliga förlagen som hjälpte oss att fylla kassarna med böcker!

Bland bloggarna: Den läsande kaninenI min bokhylla, Bloggen för sällskapet Ester Ringnér-Lundgren, En och annan bok, Mind the Book, Spectatia, Lotten, En full bokhylla är en rikedomThe Book Pond, (inte så) anonyma biblioholisterBokbiten, Novellbloggen, Suzann Larsdotter.

Vi vet att vi vill åka på bokresa igen. Vi hoppas att ni också vill det!