Outsider

Jag minns Underdog som en av de bästa böckerna jag läst. Tidsandan, så precist fångad, det rika språket och glädjen i berättandet. Jag blir därför glad när Outsider skrivs och ges ut men när jag börjar läsa den är jag  förväntansfull på det där sättet som nästan är jobbigt. Ska den vara så där bra som jag vill?

Outsider fortsätter några år efter Underdog. Johan Kraft har flyttat till en studentkorridor i Lund och läser juridik på universitetet. Han är tillsammans med Helena som delar en lägenhet i innerstan med några kompisar. Det är den vuxne Johan som berättar om den yngre, och även om vi verkligen är där och då, ger det berättarsättet möjlighet till reflektion och tolkning. Jag har för mig att det var på samma sätt i Underdog? Johans mamma har lämnat industrin och jobbar med ekonomi på ett  . Monika kämpar på med sin dotter och jobbet som servitris.

På samma sätt som en underdog är den som slår sig upp underifrån blir outsidern den som kämpar för att passa in i nya sammanhang. Visst är det så att arbetarklassen studerar på universiteten på 80-talet men Johan känner att han hela tiden för arbeta för sin plats i samhället där andra, Helena till exempel, har det så självklart. Men det är inte bara Johan som är outsider. Utanförskapet känns för många i berättelsen och hur ska de lösa det?

Outsider är välformulerad och välskriven. Det jag tyckte om hos Underdog – tidsandan, det rika språket och glädjen i berättandet – jo, jag hittar det här också, även om jag inte blir lika uppslukad och betagen av berättelsen. Det är tankeväckande läsning om klass och ursprung och möjligheter. Men mest gillar jag faktiskt att få veta ”hur det gick” för Johan och hans familj.

Outsider. Torbjörn Flygt. Utgiven av Norstedts 2011.

___

Läs också vad Fru E och Annika Koldenius och Bokomaten  tycker om romanen

De häringa utmaningarna

Både Petra och jag har ju redovisat förra årets läsutmaningsresultat. Petra vann = ).  Jag bestämde mig också för en ny genom att be bokbloggare om Månadens lästips och först ut är Enligt O som föreslagit mig Islossning av Barbara Voors.

Som Petra skriver finns en hel del idéer ute blandbokbloggarna. Strindberg till exempel. Och Feng Shui à la JoL. Ytterligare en idé kan ju vara att läsa de titlar som nominerats till Bokbloggarnas litteraturpris 2011.   Jag fetar de jag har läst och stryker under de jag har hemma för läsning:

Annika Thor – Om inte nu så när (Wahlström & Widstrand)
Belinda Bauer – Mörk jord (Modernista)
Christoffer Carlsson – Den enögda kaninen (Piratförlaget)
Gayle Forman – När jag lät dig gå (B Wahlströms)
Jonathan Tropper – Sju jävligt långa dagar (Gilla böcker)
Lars Kepler – Eldvittnet (Albert Bonnier förlag)
Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren – Cirkeln (Rabén & Sjögren)
Sanne Näsling – Kapitulera omedelbart eller dö (Rabén & Sjögren)
Ester Roxberg – Antiloper (X Publishing)
Sara Lövestam – I havet finns så många stora fiskar (Piratförlaget)
Sofia Nordin – Gå sönder, gå hel (Norstedts)
Tomas Bannerhed – Korparna (Weyler förlag)
Walter Isaacson – Steve Jobs (Albert Bonnier förlag)
Åsa Anderberg Strollo – Hoppas (Gilla böcker)

Fem lästa av femton är inte särskilt många faktiskt. Vilka har du läst?

Stilla dagar i Visby

Jag somnar på bussen ner till Nynäshamn. Med ögonen bara halvslutna till omgivningens förskräckelse. Jag ser död ut helt enkelt. Det enda som visar att jag lever är bröstkorgens diskreta rörelser upp och ner. Med en vilopuls på 50 är andetagens frekvens därefter.

Efter en lugn överfart till Visby kommer stormen och jag står ofta vid stranden och försöker hålla mig upprätt. I övrigt gör jag i princip tre saker:

1. Promenerar samtliga gator i Visby innerstad. Ja, samtliga. Somliga flera gånger. Det är ett projekt som slutförs och som jag ska berätta om vid ett annat tillfälle för sådana som älskar promenadsagor.

2. Äter god mat. Från hotellfrukosten på Hotel1 via kaffe-och-kaka-excesser hos Hedbergs bok- och musikcafé till trerättersmiddagar på typ Bolaget.

3. Läser. Jag ska ge varje bok den recce var och en förtjänar men en snabbglimt vill jag ge:

Jag slutläser Outsider av Torbjörn Flygt. Den allra sista sidan läser jag för sakens skull inne på högskolan så att jag kan undra över dagens studentliv.

Jag slukläser Pojken som slutade gråta av Ninni Schulman på dagtid när det är ljust och jag ser min omgivning tydligt.

Jag stressläser Elevjuvelen av Kristina Wärring och imponeras av språk och ambition, men tröttnar en smula av satsradningens ihärdiga kommatering och de objektiva betraktelserna.

Jag håller i Älskarinnorna av Elfride Jelinek men hinner inte börja.

Gör min resa! Visby i januari är enastående. Man äger den vackra lilla stan.

 

 

Jag packar min väska för Visby

Årets första resa går till Gotland. Båt dit för sakta omställning till några dagar som går ut på att läsa, äta och sova samt göra långsamma kontemplativa promenader, kanske i spöregn.  Medpackat är:

Ninni Schulman: Pojken som slutade gråta. Jag tror att den är otäck så jag ska bara läsa den på dagtid.

Elfride Jelinek: Älskarinnorna. Fin julklapp

Kristina Wärring. Elevjuvelen.

samt slutläsning av

Torbjörn Flygt. Outsider.  Jag började tveksamt i Krakow med boken. Läste den på min iPhone som test. Den läsningen var märklig. Sex-sju meningar och sen byta sida. Det kändes inte riktigt som att läsa bok. Det är inte så att jag behöver en visuell boksida egentligen, men jag kan ändå inte sätta fingret på varför jag inte fick känslan av att läsa på allvar. När jag kom hem fortsatte jag att läsa på iPaden och kom tydligare in i boken. Därefter gick det bra att fortsätta på den lilla skärmen igen. Nu återstår några få sidor i en verkligt välskriven bok.

Dessutom fick jag Al Gore Our Choice till iPaden. Jag håller inte med honom i alla hans åsikter men det är intressant läsning både innehållsligt och visuellt: