Min fantastiska väska – den är som gjord för att resa så jag gör det igen. Norge nu. Jag packar:
- Sköra bestar. Tawni O’Dell. 820 gr
- Hoppas. Åsa Anderberg Strollo. 290 gr. Den är frukostbok till den 15 december.
Ses!
När natten faller
I Krakow går dagarna fort. Ett närmast magiskt ljus om dagarna i Kazimierz som skapar en sagokänsla. Jag går från synagoga till synagoga. Från kyrka till kyrka. Avbryter då och då för att dricka kaffe eller äta en bit mat. Om kvällarna blir kvarteren än mer dunkla och gåtfulla.
Jag läser När natten faller och flyttar till New York där Peter bor med fru. Gallerist och konstkännare. Lyckad. Men lycklig? Jobbet känns … alldeles för vanligt. Konsten i all ära men vad gör man åt tristessen?
Snälla, snälla Gud, sänd mig något att dyrka.
Jaha, då börjar alltså arbetsdagen.
Peters dotter har flyttat hemifrån och är mest arg på honom. Vad Peter behöver, tycker han, är något som skakar om. Som ruskar till livet. Otrohet har han redan prövat. Och nu? En gång till, näe. När kyssen kommer blir det inte alls som han tänkt. Osannolikt men lågmält förälskad i alldeles fel människa. Och utnyttjad. Vad är det här! Full av skuld vänder Peter sig till sin fru. Hur ska han kunna säga något? Hur ska han kunna förklara? Men hon säger.
Let me free
Det går att sträckläsa romanen som ett vackert flöde ord där den yttre dialogen och berättelsen går över i en inre monolog och tillbaka igen utan skarpa gränser och jag är verkligen i Peter och jag kan verkligen allt om konst och jag känner ångesten över dotterns aviga ilska och Peters längtan efter något … annat.
När natten faller. Michael Cunningham. Utgiven av Lind&co 2011.
_______
Läs också Cunninghams Timmarna, gärna tillsammans med Mrs Dalloway.
Sista resan
När flygplanets dörrar stängs och låses uppstår tidlösheten. Mobilen avstängd. Ingen klocka på armen. Jag är på väg mot Krakow när jag kliver in i Carsten Jensens Sista resan . Romanens Carl Rasmussen är i sin tur på väg till Grönland för att hitta tillbaka till inspirationen. Såväl till livet som till sitt måleri. Med handen på relingen tänker han på ungdomens Ærø där pappa skräddaren tyckte att Carls konstnärsvisioner var en hobbymålares orealistiska drömmar. Carl sliter sig loss och tänker måla ändå. Allt för konsten! Men ändå inte. Är den koboltblå låga som brinner för konsten egentligen Carls? När hans ungdoms kärlek dör tar en annan hustru plats invid honom. Stödjer honom i måleriet. Skapar förutsättningar för att han ska kunna vara konstnär. Hon blir navet i familjelivet i Marstal. Men det räcker inte. I denna frihet är Carl ändå ofri. Målningarna av havet, skeppen, molnen blir alltmer som främlingar.
Högtalarna sprakar till. This is your captain speaking och dimma i Tyskland där planbyte ska ske och försenad landning med fyrtiofem minuter. Tiden är på plats tick-tack-tick-tack och kommer jag att hinna?
Jo, jag hinner och snart nog stängs och låses nya flygplansdörrar och Carl Rasmussen är med mig igen i sin sista resa och sin första resa och allt däremellan. Så elegant rör sig författaren mellan tiderna och platserna. Språket är vackert och tidslöst. Den initierade kunskapen om måleriets tekniker får mig att närgånget vilja studera Rasmussens konstverk. För visst finns han på riktigt som en av Marstals män och även om Jensen fabulerar och fantiserar har historien en sann utgångspunkt.
Trots sin givna plats är målandet ändå inte det centrala i romanen. Nej, det mest intressanta är frågan om hur långt man kan och ska gå för konsten. Hur långt som helst, Carl, hur långt som helst?
Sista resan. Carsten Jensen. Utgiven av Albert Bonniers förlag 2009. Min pocket gavs ut av Månpocket året därpå.
Läs om Vi, de drunknade.
Jag packar min väska för Krakow
Några dagar i Krakow väntar. Krakow är en vacker stad och var man än vrider huvudet finns arkitektur, konst, religion och politik. Det finns några inplanerade punkter, som adventsmässa och synagoge-besök. I övrigt cafésittande, samtal och bokläsning. Fint va?
Jag reser lätt… Det betyder inget incheckat bagage och inte så många kilo att spela med. Så vad väljer jag för böcker? Jo:
Sista resan. Carsten Jensen. Pocket 180 gram.
När natten faller. Michael Cunningham. Inbunden 500 gram.
Den tunna hinnan. Ludvig Igra. Pocket 110 gram.
Dessutom finns Outsider av Torbjörn Flygt som e-bok. iPad-läsning är härligt. Går det att läsa i en iPhone? Det ska jag prova.