Författare: Ann-Sofie Lindholm

Publicerat

I din bokhylla – Eva

Minns ni att jag inte alltför sällan ber vänner med välfyllda bokhyllor att välja ut tre böcker och berätta varför de står i hyllan. När jag bad min kompis Eva välja tre böcker ur sin bokhylla tar hon med de här:

– 1947 står i min bokhylla därför att den är så otroligt bra. Med utgångspunkt från det årtalet berättar och förklarar Elisabeth Åsbrink om hur vi genom att betrakta det som hände 1947 kan förstå det som händer idag. Jag går ofta och bläddrar i den här boken, så den står i lagom plockhöjd.

– Sara Paretskys Svartlistad vann jag, eller säger man så? Vi hade en bokbytarhistoria och då fick jag den. Svartlistad är den elfte boken om en polis som heter V.I. Warshawski . Jag har läst Paretsky tidigare och gillar hennes stil, så kanske blir den här läst i sommar.

– Ethan Frome av Edith Warton tog jag med för att visa min ångest, haha. Det är du, Ann-Sofie, som har gett den till mig men jag har fortfarande inte läst den. Jag minns att du fick den som ett boktips av någon med tyngd och att du köpte oss varsin. Nu läste jag på den här korta romanen ska vara en av Wartons bästa. En spännande och ganska otäck bok. Ibland är jag så lat med de engelska böckerna. Men jag ska ta tag i den här nu. Vad tyckte du om boken?

Tack Eva för en liten inblick i din bokhylla. Den innehåller förutom de här tre böckerna ungefär 1997 ytterligare. Och PS. Jag har inte heller läst Ethan Frome ännu.

Publicerat

Vintage – Pingvinlektionerna

Plötsligt poppar Pingvinlektionerna upp igen som en diskret men tydlig snackis på Instagram och Facebook. Jag som inte läste boken när den kom blir intresserad och läslyssnade till denna pärla! (Inläst så bra av Mattias Linderoth.) Och bjussar på en vintage-bloggy från 2016 då Maggan läste:

Pingviner är sympatiska djur och denna sanna historia om pingvinen Juan Salvador och hans husse Tom är helt förtjusande underbar. Jag vet förvisso inte om man brukar kalla pingvinägare för hussar men någonting i Tom Michells personlighet gör att jag vill använda just detta ord som för mig beskriver en person med respekt och kärlek till sitt djur. Tom Michell var 23 år då han under 70-talet reste till Sydamerika för att utforska den väldiga kontinenten. För att tjäna sitt uppehälle arbetade han som lärare på en internatskola för pojkar i Buenos Aires.

Under en weekendresa till Uruguay hamnar han mitt i en naturkatastrof. Efter ett större oljeutsläpp till havs är stranden fylld av 100-tals döda oljeindränkta pingvinkroppar. När han bestört betraktar de arma djuren ser han att en pingvin fortfarande är vid liv. Tom reagerar spontant och lyckas kånka hem pingvinen till sin lånade lägenhet för att försöka tvätta bort den dödliga oljan.

Pingvinen är vettskrämd men som tur är har Tom alltid med sig en nätkasse på sina resor. Genom att stoppa ner pingvinen i nätkassen kan den inte röra sig, men Tom kan fortfarande komma åt överallt för att göra ren den lilla kroppen. (Denna rengöringsprocedur är väldigt roligt skriven! Pingvinen står i en bidé inkapslad i nätkassen och jag kommer aldrig mer att kunna titta åt en bidé utan att dra på munnen.)

När Tom försöker släppa pingvinen fri vid havet händer det märkvärdiga, pingvinen vägrar lämna honom. Tom ser ingen annan utväg än att försöka smuggla hem pingvinen till Argentina och här någonstans får pingvinen namnet Juan Salvador.

Juan Salvador finner ett hem på internatskolan och blir allas vän och mångas förtrogna. Samspelet mellan människa och pingvin är vackert beskrivet och jag älskar speciellt kapitlet om pojken Diego Gonzales med sin stora hemlängtan och hur Juan Salvador blir hans vän.

Det är en humoristisk och väldigt brittisk text genomsyrad av medmänsklighet och kärlek till djur, natur, Sydamerika och dess befolkning.  Det tar många år innan Tom sätter sig ner och skriver om Juan Salvador och det tar också många år innan han får svaret på varför Juan Salvador vägrade lämna honom den där dagen på stranden i Uruguay. Om ni är ute efter en presentbok  är Pingvinlektionerna det perfekta valet, jag är övertygad om att väldigt många blir lika förtjusta som jag. Om jag någon gång får en kramdjurs-pingvin ska den absolut heta Juan Salvador även om namnet kanske är aningen långt…

Nej, det är inte Juan Salvador. Men en fin pingvin. (BIld av Manfred Richter från Pixabay)

Utgiven på Brombergs 2016. Översatt av Nille Lindgren.

Publicerat

Sommarbokbingo 2019

I går började sommaren och för sjätte året leker vi bingo med våra läskompisar. Från början var det podden Books on the Nightstands sommarbingo vi körde. Då fick alla varsin bricka, men kategorierna i rutorna återkom. När programmet la ner föreslog vi en gemensam bricka. Idén är att man ska kunna klämma in en valfri genre i de flesta rutorna. Boktipsen kommer i massor och ger möjlighet till läsningar som man inte tänkt sig, eller ens kommit på.

Årets kategori-idé kom under bokresan till Gent. Men det spelar ingen roll för bingot. Har var varit där känner man nog igen rutorna. Har man inte varit där (som de flesta) spelar man lika bra.

Maggan går alltid i mål med sommarbokbingo, brukar till och med vara först. För min del läser jag en hel del men allt kan ju inte tryckas in i de där rutorna hur gärna jag än vill. Men nu kör vi.

Publicerat

Omläsningshöjdare

Ann-Sofie: Det är väldigt sällan jag läser om en bok. Hur är det med dig, Maggan?

Maggan: Läser om och läser om fast inte alltid en hel bok. Har mina favoritpartier som jag återkommer till.

Oavsett om du är en omläsare eller inte så kommer här tre finfina böcker, värda att läsas både en och annan gång.

Värddjuret av Marie Hermansson. Efter en resa till Borne upptäcker Anna en liten knöl på låret. En böld? Ett insektsbett? I Sverige träffar hon en specialist som snabbt inser att det är en unik utrotningshotad fjärilslarv som skaffat sig ett bo. Han låter Anna bo i sitt fjärilshus, i väntan på den vackra kläckningen. Det är magiskt och realistiskt och det är lockande och obehagligt så att jag tappar andan. Fortfarande. Läs den. Läs om!

Det blödande hjärtat av Marilyn French. En stillsamt intensiv kärleksaffär som tar sin början på ett lokaltåg mellan London och Oxford. Dolores och Victor är båda medelålderns och helt olika, men kommer nära varandra under ett enda kort år i England. En vemodig bok om mänsklig mognad och oundvikliga livssorger. French uppföljare till Kvinnorummet.

Kattöga av Margaret Atwood. Om en konstnärs återblickar på sin uppväxt i Toronto, om elakheter och mobbing flickor emellan. Men också skildringar av den kanadensiska naturen och vildmarken i intensiv naturlyrisk stil. Japp, hon borde få nobelpriset.

Så iväg till bibblo, låna, läs och läs om.