Brev till en ung poet av Rainer Maria Rilke

IMG_3816[1]Jag är av den fasta övertygelsen att klassiska böcker är ett säkert kort och eftersom jag aldrig läst ett enda ord av Rilke, beslöt jag mig att slå till på denna nyligen utgivna nyöversättning.
År 1903 skickar Franz Kappus, en ung man med författarambitioner, några av sina dikter till Rilke med hopp om svar och kanske en eller annan åsikt.

Deras brevväxling pågår fram till 1908 och tio av Rilkes brev, (jag antar att det fanns fler än så), utgör brev till en ung poet. Rilke tar avstånd från att överhuvudtaget bedöma en annan författares texter, i stället skriver han om sig själv och sina tankar om att komma till insikt genom att lära känna sig själv för att utvecklas som människa och författare. Det är djupt personligt men ändå så strålande allmängiltigt även i våra dagar.

Nyöversättningen är gjord av Leo Hallerstam som i förordet berättar att han varit smått besatt av texten, läst olika översättningar på olika språk för att slutligen översätta texten själv:

Jag har hela tiden velat komma närmare texten, närmare tanken, och till slut fanns det bara en sak att göra: att skriva den själv. Jag ville se om jag kunde nå Rilkes tanke genom att låta varje bokstav passera igenom mig

Jag måste ju säga att jag nu förstår ” grejen med Rilke” de otaliga referenser som finns i litteraturen just till hans verk har äntligen landat även hos mig. Boken är 64 sidor lång, liten och nätt. En perfekt presentbok som mottagaren kan ha med sig överallt och inmundiga små stycken ur då och då.  Rilke reste runt i Europa under de år breven skrevs, han skriver bla från Paris och Rom men han skriver också från Borgeby slott i Skåne, inte alls långt ifrån den plats där jag tillbringade min barndoms somrar. Detta gör mig förtjust! Och Franz Kappus, vars beslut att skriva till Rilke faktiskt initierade detta klassiska verk, blev med tiden en välkänd och mycket läst författare.

Brev till en ung poet är utgiven på Wolf & Theory 2015.

Frukostintervjun: Gunilla Leining

gunilla[1]För oss passionerade ”läslyssnare” är goda ljudbokinläsare  personer av rang. Vi beslöt därför att frukostintervjua en av dem, Gunilla Leining, som nyligen belönades med stora ljudbokspriset för sin inläsning av Jojo Moyes Livet efter dig.

God morgon! Vad äter du till frukost?
Godmorgon! Jag äter havregrynsgröt på vardagarna. Om jag hinner… Och sedan surdegsbröd med en massa goda pålägg på helgen, som min man köper på lokala bageriet när han går med hunden. Och så har jag fått frukost på sängen två helger i rad! Bara sådär. Väldigt omtänksam make.

Läser du helst morgontidningen eller en roman till frukosten?
Morgontidningen blir det. På helgen. Vi kör papperstidning fre-sön.

En bra morgonroman, vad kan det vara?
Varför inte något av Jojo Moyes? I öronen då…

Ljudböcker till frukost är en gåva till de morgontrötta. Vad läser du just nu? Eftersom jag har den stora ynnesten att få läsa så mycket bra böcker på jobbet just nu 😉 så blir det mest korsord som kvällslektyr. Men jag håller faktiskt på med Ljuset vi inte ser av Anthony Doerr som vann Pulitzerpriset 2015. Fast jag gör den inte riktigt rättvisa tyvärr, eftersom jag är så trött och får börja om på samma sida varje gång jag tar upp den.

Underbart att läsa böcker på jobbet! Vad använder du som bokmärke?
Jag använder det jag kommer åt som bokmärke – om jag reser kan det bli ett boardingkort, annars ett gammalt kvitto eller ett vykort. Den här boken har en tråd i sig som bokmärke.

En viktig avslutande boknördsfråga är förstås hur du sorterar böckerna i hyllan? I bokstavsordning efter författare när det gäller skönlitteratur. Annars efter storlek på inredning-, kok- och andra härliga faktaböcker. Och färg. Jag har lite dille på att det ska se snyggt ut även i bokhyllan…

Åhh, en sådan bokhylla jag bara kan drömma om! Tack Gunilla för intervjun!

Stora ljudbokspriset 2016

Eftersom jag är en inbiten ”läslyssnare” med ganska bestämda åsikter om hur en ljudbok läses bäst blev jag överförtjust då tre av mina favoritinläsare belönades med stora ljudbokspriset.

21420[1]I deckarkategorin vann ljudboken Hämnaren av Dan Buthler och Dag Öhrlund inläst av Stefan Sauk. Trots att jag är tveksam till att författarduon skriver vidare på serien om Christopher Silfverbielke kan jag inte låta bli att glädjas över att Stefan Sauk belönats för just denna serie. Läs om min förtjusning över Sauk här.

27988[1]

I barn & ungdomskategorin belönades ljudboken När hundarna kommer av Jessica Schiefauer, inläst av Viktor Åkerblom. Gillar Viktors inläsningar jättemycket även om jag ännu inte hunnit med just denna titel ännu.

 

23909[1]Bästa skönlitterära ljudbok blev Livet efter dig av Jojo Moyes inläst av Gunilla Leining som seglat upp på min inläsartopp med att antal utmärkta insatser under det gångna året.

 

Gör som jag och många med mig, läslyssna och njut!

Storytel eller Nextory, vilken tjänst ska man välja?

Jag är en inbiten läslyssnare, dvs. jag läser nästan lika många böcker med öronen som med ögonen. Jag är stamkund hos Storytel sedan ett antal år och är väldigt nöjd. Tjänsten har utvecklats enormt sedan starten och det finns tusentals böcker i alla möjliga genrer både på både svenska och engelska. Förutom ljudböcker finns också ett stort utbud av E-böcker och i ett antal titlar kan man även växla mellan att läsa och lyssna på boken efter eget behag.

Under 2015 lanserades en liknande tjänst Nextory, som i sin reklam uppgav att de hade störst utbud av alla, vilket naturligtvis gjorde mig nyfiken. När jag såg att det fanns möjlighet att prova tjänsten gratis i två veckor tackade jag givetvis ja.

Utifrån ett innehållsperspektiv är de båda tjänsterna väldigt lika, tusentals böcker finns på båda tjänsterna. Storytel har dock ett betydligt bättre utbud då det gäller litteratur på engelska, men läser man bara på svenska och dessutom gillar E-böcker så är Nextorys E-läsare klart mer användarvänlig är Storytels. Jag tror, (observera att jag inte är journalist på konsumentverkets flaggskepp Råd och Rön!), att Nextory kan ha aningen fler nya svenska E-böcker än Storytel, dock är Storytel mer ”wild and crazy” och vänder sig inte bara till den ordinära bokkonsumenten utan har t.ex. många kärleksromaner av Harlequin-typ i sortimentet. Sympatiskt tycker jag eftersom jag hört både om unga läsare och nya läsare vars inkörsport till litteraturen varit just Harlequin böcker. Å andra sidan hittade jag dramatik hos Nextory och kanske det också kan kallas lite ”wild and crazy”?

Trots att jag verkligen föredrog Nextorys E-läsare framför Storytels blir mitt beslut att fortsätta vara kund hos Storytel, jag använder trots allt appen mer till att lyssna än att läsa och nedanstående är viktigare för just mig:

  1. Sleepfunktionen man använder när man vill somna till en ljudbok har fler möjligheter hos Storytel.
  2. Telefon och surfplatta är synkroniserade hos Storytel dvs. om jag växlar mellan olika enheter kommer jag automatiskt till rätt ställe i boken. Denna möjlighet finns inte hos Nextory.
  3. Priset, jag har ett halvårsabonnemang hos Storytel för 149 sek/mån. Då har jag tillgång till samtliga böcker på tjänsten. Hos Nextory är ett fullabonnemang klart dyrare. Dock, detta gäller mig och min konsumtion,  kolla tjänsternas hemsidor, det finns olika varianter.
  4. Storytel förbereder ett familjeabonnemang, vilket jag tycker är väldigt intressant när man är många bokslukare i familjen.
  5. Det omfattande utbudet av engelska ljud och E-böcker på Storytel är för mig oumbärligt.

Förbättringsområden inom båda tjänsterna:

Storytel: Android-användarna kan fortfarande inte välja uppspelningshastighet i appen. Denna möjlighet har funnits i flera år för Iphone och jag tycker det är nonchalant mot Android-användarna att man ännu inte utvecklat denna teknik även här! Förvisso är detta förhållande exakt det samma på Nextory!
Vidare, Storytels E-boksläsare saknar sidangivelse, man måste klicka i högra hörnet på texten för att se hur långt man hunnit i boken. Innan man kommer på vart man ska klicka…

Nextory: Kundtjänsts personal måste få bättre utbildning! När jag mailade och frågade om det fanns någon översikt avseende engelska böcker fick jag svaret att jag kunde klicka på boken jag läste för att se om den fanns översatt? När jag mailade tillbaka och frågade ännu en gång fick jag svaret att jag måste söka på den bok jag vill läsa för att hitta den. Jag vet alltså egentligen fortfarande inte om det finns någon bra översikt.
Jag skulle också vilja veta på vilka fakta  uppgiften ”störst utbud”  baseras på?

Till sist, man kan prova båda tjänsterna gratis i två veckor, utnyttja den möjligheten för att ta reda på vilken tjänst som passar just dig!