Författare: Margaretha Weimar

Rätt eller fel med en fortsättning på Millenium-trilogin? Om detta har Sverige tvistat! Personligen tycker jag det är okej, jag menar varför inte? Bengt Ohlsson gjorde något likande när han skrev Gregorius och vann Augustpriset. Fast han tjänade förstås aldrig de pengar som Norstedts Bokförlag, Lagercranz och faktiskt också Larssons livsverk, tidningen Expo, kommer att göra. Det här med att tjäna pengar tycks reta ett antal kulturmänniskor riktigt rejält.

Jag tycker att man bortser från det faktum att de svenska förlagen behöver sina bästsäljare för att kunna ge ut de smala böckerna och satsa på nya oetablerade författare. Jag vill minnas att Norstedts bara för något år sedan fick låta ett antal medarbetare gå med anledning av dålig ekonomi. Jag tycker också att David Lagercranz är ett utmärkt val för att utföra uppgiften. Hans styrka och speciella yrkesskicklighet som författare är att ge röst åt andra.

Hur bra är då Det som inte dödar oss? Riktigt bra skulle jag vilja säga. Lite pratig ibland kanske, men annars helt i linje med innehållet i Stiegs böcker. Politik, dataintrång, spionage, våldsamma män, grov organiserad brottslighet och tidningen Millenium på väg att förintas. Lisbeth har blivit en av världens främsta hackers (och superhjältinnor) och Mikael Blomkvist betraktas av omvärlden som en bedagad journalist. Ämnen som Stieg definitivt skulle kunna ha valt att skriva om.

Men – som Stieg Larsson kan ingen skriva, hans tre böcker är oefterhärmliga i sin briljans, jag var rent fysiskt slut av spänningen i den sista delen då Lisbeth går lös med en häftpistol någonstans i närheten av Norrtälje. Jag minns att jag tänkte att det var bra att det var slut för jag pallade helt enkelt inte mer, jag ville att Lisbeth skulle få lite lugn och ro.

Förstå mig rätt här, Lagercranz är en utmärkt författare som skriver skickligt och rejält spännande men Stieg Larssons böcker går bara inte att toppa! Jag hoppas dock att han i sin himmel ler och gläds åt hur älskade hans böcker och karaktärer är. Så älskade att en annan författare suttit och skrivit en fortsättning som en hel värld väntar på. Detta är få författare förunnat och det faktum att Lagercranz av säkerhetsskäl skrivit romanen på en ouppkopplad dator känns som en blinkning till Lisbeth Salander och föralldel Stieg Larsson själv som i Luftslottet som sprängdes tidigt lekte med wifi och trådlösa nätverk när Lisbeth ligger hårdbevakad på sjukhus utan möjlighet att surfa. Jag kanske riskerar mitt rykte nu men jag hoppas nog på ytterligare böcker i serien skrivna av just David Lagercranz.

Det som inte dödar oss är utgiven på Norstedts 2015. Jag lyssnade till ljudboken som är inläst av Stefan Sauk.