Författare: Margaretha Weimar

Publicerat

Välkommen till evigheten av Camilla Grebe

Hon är en makalös berättare, Camilla Grebe. Än en gång levererar hon en lysande spänningsroman i serien om flickorna och mörkret, en variant av deckargreppet ”Det slutna rummet.” Midsommarfirandet på den lantliga egendomen ”Evigheten ”slutar i fasa och chock. En av gästerna hittas mördad i en inifrån låst stuga där bara offret och värdparets Lykke och Gabriel Andersens två tonårssöner befunnit sig. Ett ödesmättat mörker sluter sig om familjen för att aldrig flykta. Åtta år senare grips Lykke Andersen misstänkt för nytt mord under ännu en midsommarnatt.

Jag tänker inte säga mer än så, Välkommen till evigheten är en roman ska läsas totalt förbehållslöst, man ska inte veta ett dugg. Låt mig dock säga att paret Andersen är båda i bokbranschen eller förlagsbranschen kanske man ska säga, och en del tjuvnyp delas ut. Känner igen typerna, skrattar gott när ”Fifty shades of Grey” diskuteras och dissas trots att ingen läst boken. Att författaren till nämnda bok finansierar att den mer smala litteraturen överhuvudtaget kan publiceras är det ingen bryr sig om. 

Fast allra bäst i boken är familjeskildringen och de noga tecknade karaktärerna, precis som alltid hos Grebe. Fattar inte hur hon kan vara så jädrans bra i precis varenda bok hon skriver!

 Utgiven på Wahlström & Widstrand 2022.

Publicerat

Oh William av Elizabeth Strout

Älskar att befinna mig bland de karaktärer som befolkar Elizabeth Strouts universum. Hon är en gudabenådad skildrare av människor och I Oh William är Lucy Barton tillbaka som berättare. (Lucy en av de mest älskvärda och insiktsfulla romankaraktärer jag mött.) William är Lucys första make som efter en livskris börjat släktforska och upptäcker att hans mor dolt väsentliga delar av sitt liv för honom. Han ber Lucy, som stod svärmodern nära, att följa med honom på en resa till Maine för att söka klarhet. 

Det finns alltid en livssorg hos Strouts romankaraktärer, men också hopp och försoning över de små glädjeämnen som livet trots allt skänker. Som läsare blir man djupt berörd, hos mig framkallar det någon sorts hoppfull melankoli som skänker mig lugn. Låter väldigt underligt men så är det.

Oh William är ännu inte översatt till svenska men om man nu inte vill läsa på engelska så finns ju första romanen om Lucy ” Mitt namn är Lucy Barton” att läsa. Och jag tror faktiskt att man har större behållning av Oh William om man känner till Lucys bakgrund. Så här skrev jag om boken i en bloggy från 2017.

Jag har alltid varit svag för böcker där huvudkaraktären berättar om något livsavgörande som hände för länge sedan. Här får jag mitt lystmäte stillat med besked. Lucy hågkomster är, trots avsaknad av romantik, vemodiga och bitterljuva. Hon berättar om en lång sjukhusvistelse på 80-talet då hennes mor, som hon inte träffat på många år, kommer till hennes sjukbädd. Lucy växte upp under små omständigheter, familjen hade knappt om pengar, torftiga relationer sinsemellan och levde i sin egen bubbla utanför gemenskap och sammanhang. Lucy tog sig mot alla odds vidare till college, därefter till New York City och blev författare.

Men då på 80-talet var hon ung och vilsen. Att hennes mor faktiskt tar sig ut på en lång skrämmande resa för hennes skull är en oväntad gåva. Jag tycker om Lucy, hon är skör men ändå stark. Hon är mild mot sina medmänniskor och tycks ha en naturlig fallenhet för försoning och kärlek. Hon är en vänlig själ och vänliga själar finns det alldeles för få av i litteraturen. En detalj för alla New York-nördar, Lucys rum på sjukhuset lyses upp av ljusen från Chrysler Building under dygnets mörka timmar. En ljuvlig detalj, eller hur?

Utgiven på Forum 2017. Översatt av Kristoffer Leandoer.

Publicerat

Brända skuggor av Kamila Shamsie

En roman som är kusligt aktuell då den tar avstamp i det som de flesta av oss fruktar just nu:

Nagasaki, morgonen den 9 augusti 1945, himlen är lysande blå. Hiroko Tanaka är insvept i en kimono som tillhört hennes mor. Hon är lycklig, hennes älskade har friat till henne på morgonen, de har drömt om fred och vävt planer inför sitt gemensamma liv. Så blir världen vit, Hiroko överlever atombomben men förlorar allt. På hennes rygg finns för alltid ett brännmärke i form av de tre fåglar som prydde kimonons bakstycke.

Den 28 sidor långa inledningen är ljuvligt skriven. Tät, intensiv naturskildring av den stad som strax ska förintas och varmt ömsint om den självklara kärleken mellan japanska Hiroko och tyske Konrad. Skulle kunna fungera utmärkt som en enda novell, men som tur är för oss läsare berättar Shamsie vidare. Hiroko kommer atombomben till trots att få ett långt liv, ett par år senare beslutar hon sig för att fara till Indien där Konrads syster bor med sin familj. Hon kommer aldrig att återvända till Japan, hennes liv blir långt och ovanligt. Hon finner kärlek och vänskap, hon blir mot alla odds mor till ett barn.

Shamsies karaktärers liv har alla påverkats av världshistorien skeenden, de är rotlösa men har kanske erfarit något större, att leva föränderligt. De har vackra omhuldade minnen av livet de brukade leva men de ger inte upp, de vandrar vidare. Och alla är de omsorgsfullt tecknade av en författare som jag gärna läser mer av.

Brända skuggor är utgiven på Bokförlaget Tranan 2014, översättning av Birgitta Wallin.

Publicerat

Aldrig av Ken Follett

En fantastisk roman, mångfacetterad, smart och välskriven. Jag läste Aldrig före Putin invaderade Ukraina och tänkte för mig själv att nu har Ken Follett, thrillermästaren och alla gubbars favoritförfattare, faktiskt skrivit en dystopi. Dessvärre är jag inte lika säker längre, fruktar i stället att Follett kan ha förutspått det som är på väg att hända just nu. 

Försöker dra mig till minnes om jag läst något av Follett tidigare men vet faktiskt inte. Har börjat botanisera i hans utgivning för jag kommer definitivt att läsa mer. Gillade hans täta, lättflytande text, trots att Aldrig är en tegelsten på 665 sidor saknas onödiga ord och utvikningar. Jag älskar det globala världspolitiska perspektivet, de fina personporträtten och hur kedjor av händelser skickligt vävs samman. (Kan inte berätta mer i detalj, skulle förstöra er läsupplevelse då.) Gillade verkligen slutet, var inte vad jag väntade mig men var det första som slog mig när jag hörde att Ryssland gått in i Ukraina. Läs så får ni se.

Utgiven på Albert Bonniers förlag 2022. Översättning av Lena Karlin och Jens Ahlberg. Finns både som ljudbok och e-bok om man tycker att den inbundna är för tung.