Författare: Margaretha Weimar

Publicerat

Alla ljuger av Camilla Grebe

Varm kärlek uppstår när Maria och Samir träffas, hon  singelmamma med sonen Vincent och han  änkling med dottern Yasmin. De flyttar snart  ihop i Marias hus nära klippor och hav, kärleken mellan föräldrarna blomstrar och en stark tillgivenhet växer fram mellan bonussyskonen. Men harmonin är kortvarig, snart förvandlas Yasmin till en utåtagerande tonåring som ofta är på kant med föräldrarna. Kanske svårt och jobbigt men ändå före den avgrundsdjupa katastrof som ska drabba den nya familjen. Som Maria uttrycker det i bokens första stycke:

”Är det inte märkligt hur en händelse, en sekund, med kirurgisk precision kan skära livet i två delar, stympa det och för alltid skilja nu från då?”

När det ödesdigra samtalet kommer är Maria är ute i skärgården tillsammans med några väninnor. En förtvivlad Samir ringer, Yasmin är försvunnen och polisen utesluter inte självmord. Ingen kropp påträffas dock och på det avskedsbrev Yasmin lämnat finns spår av hennes far. Kan Samir ha dödat sin egen dotter? Och hur var det egentligen med bilolyckan utanför Paris där hans fru och yngsta dotter förolyckades?  

Camilla Grebe visar än en gång att hon är en fantastisk berättare! Det finns ingen ”Nordic Noir” författare som är vassare än hon. (Finns förstås en handfull lika bra, men ingen nämnd och därmed ingen glömd.) Alla ljuger är nattsvart, klaustrofobisk med sting av sorg. Titeln är lysande och jag funderar varför ingen författare döpt sin bok till Alla ljuger tidigare? Det är ju en av spänningsgenrens grundförutsättningar att karaktärerna ljuger som hästar travar! Och alla i romanen ljuger, inte sällan av missriktad omtanke mot någon man litar på och tycker om, men man kan inte lita på någon, det vet ju alla utom karaktärerna i en deckare.

Utgiven på Wahlström & Widstrand 2021.

Publicerat

Knäckta ägg och krossade hjärtan – en alldeles omöjlig påsk av Maria Ernestam

Lisbeths liv ställs plötsligt på ända, nya grannar flyttar in i huset bredvid och med dem en fruktansvärt högljudd tupp vid namn Henrik den åttonde. Samtidigt blir Lisbeth vikarierande rektor på skolan där hon arbetar, något som inte ses med blida ögon av den hänsynslösa och elaka kollegan Pia. Inte nog med det, Lisbeth måste sätta upp en påsk-musical, hårdträna med sin nyförlösta och effektiva syster Maria och den nya kärleken Tobbe, menar han allvar egentligen?

Precis som i förra romanen ” Brutna ben och brustna hjärtan – en alldeles omöjlig jul” genomsyras texten av en subtil humor av det slag jag älskar. Jag hade utomordentligt roligt under läsningen även när boken stundtals var mörk. Den första ”alldeles omöjligt” romanen är jag inte ensam om att storgilla. Har även sålt bra internationellt framförallt i Frankrike och Tyskland. Kul när svenska feelgood-romaner når ut i världen, vi kan inte bara Nordic Noir, vi kan feelgood också!

Utgiven på Louise Bäckelin Förlag 2021.

Publicerat

Brinn mig en sol av Christoffer Carlsson

Samtidigt som Sveriges statsminister Olof Palme mördas natten den 28 februari 1986, mördas en ung kvinna i Halmstad. Mordet är våldsamt och av den karaktär som under normala omständigheter rönt stor uppmärksamhet. Nu hamnar dådet i Palme-skugga och kanske är det därför polisen aldrig lyckas gripa någon gärningsman. Inte ens när ytterligare en kvinna mördas når polisen  framgång. För polismannen Sven blir livet aldrig det samma, han är den som efter ett samtal från mördaren åker ut och hittar kvinnan. Hans upplivningsförsök är förgäves och de ouppklarade morden blir till en tyngd och ett mörker som aldrig avtar.

Jag sugs in i romanen, lågmält och intensivt skildras brotten och människorna som berörs. Precis som i Carlssons förra roman, den första i hans Hallandssvit, skildras brott som inte blir uppklarade förrän många år senare. Med lätt hand fogas händelseförloppen samman till ett slut som är både spännande, finurligt och trovärdigt. Precis så här ska en bra kriminalroman skrivas. I absolut avsaknad av mys och med de våldsamma inslagen sparsmakat skildrade. Människornas tankar, liv och skavanker är det som får ta plats. För varje roman blir Christoffer Carlsson bara en bättre och bättre författare.

Utgiven på Albert Bonniers förlag 2021

Publicerat

The First Woman (utgiven i Nordamerika som A Girl Is a Body of Water) av Jennifer Nansubuga Makumbi

Cecilia Agemark alias @bokcillen vikarierar och recenserar en bok från Uganda. Varsågoda!


The First Woman utspelar sig i Uganda och börjar 1975 under Idi Amins skräckvälde. 12-åriga Kirabo bor med sina farföräldrar ute på landet. Jämfört med många andra har de det gott ställt. Det här är en uppväxtskildring och en roman om vad det innebar att vara flicka och kvinna i Uganda på den tiden samtidigt som det är en skapelseberättelse av den moderna kvinnan.

Kirabo vet som barn inte vem som är hennes mamma eller var hon finns, vilket påverkar henne mycket. För att ta reda på mer om mamman bestämmer hon sig för att ta hjälp av den blinda häxan Nsuuta som bor längre ned på gatan. Detta är inledningen på en mycket komplex roman med starkt feministiskt budskap. Vi får i boken följa flickan genom tonåren, hennes utbildning på privatskolan St. Theresa’s och hennes första, ganska komplicerade, kärleksaffär med Sio, en pojke uppvuxen i England.

Kirabos farfar är väldigt mån om att ge flickor möjlighet till utbildning och tiden är en skärningspunkt mellan en möjlig självständighet för kvinnor och den traditionella rollen som hustru och mor. Samtidigt som Kirabo har moderna och framsynta farföräldrar lever de i ett starkt klansamhälle där överhuvuden ändå bestämmer flickors öde. Då romanen till viss del utspelar sig på 30-talet får vi som läsare även en inblick i kolonialmaktens inflytande, även om påverkan inte var lika stark på landsbygden som i städerna. Det är alltså flera omvälvningar som tas upp.

Det är en ambitiös roman Makumbi skrivit, kanske lite för ambitiös, i alla fall för min smak. Romanen är fullproppad av teman och det är svårt att intressera sig för och hålla reda på allt. Könsroller, stad och land, klass och hierarkier, kolonialism, gamla traditioner gentemot nya och ordens makt är sådant som behandlas. Vissa delar är långsamma, andra riktigt spännande. Mytologi och skapelseberättelser vävs ihop med moderna teman. För mig var de intressantaste delarna just att få en inblick i hur samhället och bylivet fungerade och se hur de gamla traditionerna påverkades av att kristendomen gjorde sitt inträde.

Kanske hade jag för höga förväntningar när jag började läsa boken eftersom den fått en del uppmärksamhet i engelskspråkig press och dessutom många höga betyg på Goodreads. Jag tror verkligen att Makumbi vill öppna ögon men för mig blev budskapet övertydligt; detta är en veritabel stridsskrift för flickors utbildning och för kvinnors rättigheter som i mina ögon vunnit på att vara lite subtilare.

Just från Uganda har jag inte läst särskilt många böcker och vet ganska lite om landet så det var spännande att vidga mina vyer. Tyvärr rankas inte romanen bland mina bästa läsupplevelser från den afrikanska kontinenten under de senaste åren. Men jag ska absolut försöka hitta lite fler böcker att läsa från Uganda.

Mer om boken finns att läsa hos förlaget.