Författare: Margaretha Weimar

Publicerat

Hennes sista steg av Denise Rudberg

Att lyssna till Hennes sista steg av Denise Rudberg är som att färdas tillbaka till 70-talet för att lyssna på en radiodokumentär. (Naturligtvis sker lyssnandet via en transistorradio, vi som är tillräckligt gamla vet hur en sådan ser ut). Året är 1976 och radiojournalisten Göran Nordengren har gjort ett ”grävjobb” och undersökt polisens agerande vid ett mord tre år tidigare. Han berättar om tre väldigt olika kvinnor som drabbats av våld på olika sätt. En av dem kommer att bli mördad, lyssnaren vet inte vem förrän i slutet av lyssningen. 

Historien som berättas är tät och ödesmättad, utspelas på klassiskt otäcka platser. En tvättstuga i en mörk källare, i en lägenhet på nedre botten med stora fönster som är som gjorda för en fönstertittare, och så förstås, på mörka promenadstråk. Rudberg har skrivit direkt för ljud och greppet ”journalistdeckare”; (som jag sett som tagg), beskriver innehållet på pricken. Det är både smart och insiktsfullt om kvinnors utsatthet och som sagt osar det 70-tal med råge. Hennes sista steg är den första berättelsen i en ljudserie vid namn Nattens ondska som jag definitivt kommer att följa. 

Utgiven på Storytel Original 2024.

Publicerat

Käraste Lena av Ninni Schulman

Vilken lysande författare hon är Ninni Schulman! Andra boken i Siljan-serien är lika fängslande som den första. Ingrid Wolt den före detta poliskvinnan fortsätter kämpa för sig själv och sin dotter, men tvingas hålla sig gömd för att undgå din ex-mans vrede. Hon har lagt sin lilla detektivbyrå på hyllan men det trillar in ett uppdrag i alla fall. En ung kvinna vid namn Lena har hittats död i sin bostad och polisen har avskrivit det hela som självmord. Lenas föräldrar tror dock inte på detta. När Ingrid börjar sin undersökning finner hon spår som polisen missat. 

En kriminalroman som inte bara är spännande utan också bär stråk av sorg. Det är laddat och hjärtskärande på samma gång och som läsare tar man både Lena och Ingrid till sitt hjärta. Romanen utspelas på 80-talet men sett till de brott som begås kunde det lika gärna varit idag. Hatten av för Schulman som insiktsfullt skildrar ett brott som sällan tar plats inom kriminallitteraturen. Skulle gärna utveckla mina tankar men skulle i så fall spoila för er som inte läst och läsa bör ni göra, börja gärna med ”Som vi lekte” den första boken i serien. Om ni söker på bloggen hittar ni en recension även på den. 

Förra året utsåg DN:s Lotta Olsson som vi lekte till årets bästa kriminalroman. Kanske blir det samma med ”Käraste Lena”. 

Utgiven på Bazar 2024.

Publicerat

1979: Ingrid och Johanna -ett familjedrama av Helena von Zweigbergk

En fristående fortsättning på den fina romanen 1959 som handlade om Ingrid och hennes lilla pojke Tom. Nu har 20 år gått, familjen har utökats med Johanna som tar studenten på försommaren 1979. Ingrid har skilt sig från Georg, han bor kvar i Malmö med en ny familj, medan Ingrid och barnen är tillbaka i Stockholm. Under våren har Ingrid inlett ett förhållande med en ung lärarkollega Torkel som också flyttat in med henne, Johanna och Tom. Han är en ung man uppfylld av 70-talets tankar om självförverkligande genom att blotta sina känslor, helt fri från föräldragenerationens konventioner. Detta förhållningssätt ställer till det mer än lovligt i familjen och Johanna avskyr honom. Hennes första sommar efter studenten blir mörk, hjärtskärande nog mycket på grund av Torkels dominans och brist på självinsikt. 

Jag var ju med 1979 och känner igen så mycket. Gillade de små detaljerna i boken, de nästan osynliga tidsmarkörerna. Den gamla lägenheten där man tvättade sig vid vasken och hade en jungfrukammare och en serveringsgång. Kläderna, maten och Torkels typ av människa, en person som ser det som sin plikt att hjälpa sina medmänniskor till ett friare sätt att vara. (Fast Torkel är allt annat en subtil detalj det ska gudarna veta.) 

Gillar persongalleriet mycket, de överraskar ofta vilket gör att romanen tar nya vägar. Passar väldigt bra som bokcirkelbok och ni som minns 70-talets ”frigjorda människor” måste faktiskt läsa! 

Utgiven på Norstedts 2024.

Publicerat

En av oss kommer att dö ung av Astrid Billengren

Matildas värld rämnar när hennes kära barndomsvän Ellen tar livet av sig genom att hoppa från en balkong. Hur kan hon ha missat att vännen var så förtvivlad, Matilda kan inte förstå och hon blir som besatt av att få veta varför. Deras vänskap var djup, deras närhet var som systrars även om Matilda flyttat till Stockholm och Ellen var kvar i Malmö. Vad dolde sig inom Ellen? Och deras andra vänner i Malmö, varför har de heller inte de lagt märke till Ellens mörker. Matildas sorg och chock är gränslös och tar sig uttryck i besatthet, hon försummar sitt barn, sin man och det barn hon har i magen i sin oförmåga att acceptera att det inte finns något tydligt svar till varför Ellen inte ville leva. 

Jag är imponerad av romanbygget, av den febriga känslan som texten förmedlar. Det är trots det tunga ämnet fart och riv i boken och jag blir mer och mer orolig för Matildas psykiska hälsa. Hon tycks regrediera till en tonåring och tappar all självmedvetenhet. Skulle vilja ta tag i henne och tala klarspråk att man som ung är aldrig är beredd på att en jämnårig vän ska dö. Förvisso är ett självmord en annan sak än olycka eller sjukdom, men att jämnåriga dör är en del av allas våra liv och att hon måste ta ansvar för sitt barn och sitt ofödda barn först och främst. Jag är inte säker på att hon i sitt tillstånd skulle lyssna förstås, hon har sjunkit alltför djupt ner i mörkret. Ska inte skriva mer än så, ni får läsa den här excellenta debutromanen själva. Tror att den även tilltalar unga vuxna om ni har en sådan i närheten.  

Utgiven på Forum 2024.