Vega i vågorna är en bilderbok av Bengt-Erik Engholm, illustrerad av Sara Gimbergsson. Den handlar om Vega som badar tillsammans med sin pappa och hundra andra barn. Eller kanske tusen.
Vega tar sin badring och sina puffar och simmar iväg, lite bort från de andra där hon stöter på de tre bäckarna Bruse, en stor björn och en lustig bäver bland annat. Boken är fint och rikligt illustrerad och texterna är korta och språket nästan poetiskt. Jag gillar det.
Boken riktar sig till två- till fyraåringar och jag har läst den ett par gånger för min dotter som är fyra, snart fem. Hon är inne i en riktig Astrid Lindgren-fas och älskar just nu de realistiska sagorna av Astrid som Madicken, Emil och Lotta på Bråkmakargatan. Kanske är därför som boken inte riktigt faller henne i smaken. Hon säger själv att hon tycker boken var sådär och undrar mycket varför inte pappan följde med Vega ut bland vågorna. Vi har nyligen varit i Kroatien och där pratade vi mycket om att man inte badar själv. Kanske allt detta påverkar hennes betyg.
Själv ser jag fram emot att få läsa den igen när sonen blivit lite äldre och närmar sig två år. Vilket är snart.
Bengt-Erik Engholm har tidigare vunnit Bokjurypris för sin bok om Fakirer. Vega i vågorna ges ut av Opal förlag.
Visste du att de flesta människor hellre dör än talar inför folk. Hur sjukt är inte det? Varför är vi så usla på det här med tal och prata inför folk i Sverige? Vi har det inte direkt med oss från skolan som man har i till exempel USA där muntligt framträdande är en självklarthet redan på dagis. Alla minns väl med fasa de obligatoriska redovisningstillfällena i skolan när man skulle stå med blossande kinder inför hela klassen och berätta om något meningslöst.