Bokresan – Breakfast Book Club

2019/05/122019/05/13

Bokresa till Gent

Bokresor till utlandet älskar jag. Det är en extra rolig grej med Breakfast Book Club. Först var vi tre gånger på Syninge konferens utanför Norrtälje. Men sen blev det längre resande. Det är enkelt. Vi väljer en bok med anknytning till platsen och ordnar en literary walk – en guidad litterär promenad! Alla som vill åka med bokar sin egen resa och sitt eget hotell. Vi håller kontakt via Facebook under resan, träffas spontant och pratar böcker men också en hel del annat.

I år, som var den 8:e resan faktiskt, åkte vi till Gent. Denna fina medeltidspärla är lätt att gå och orientera sig i och enastående vacker. Vi guidades av Hilde och fick presenterat den flamländska (och övrigt belgiska) litteraturen med koppling till staden. Boken vi läste var Krig och terpentin av Stefan Hertmans.

I centrum står morfar och hans måleri. En dag får författaren ett par skrivböcker där morfar skrivit sitt liv, inte minst åren under första världskriget. Bokens första del handlar om relationen mellan barnbarn och morfar och morfars liv fram till kriget. I del två byts perspektivet ut och det är morfar som berättar. Råa berättelser från död och slakt under kriget, men också om vänskap och kärlek. I tredje delen återgår berättarrösten till författaren och jakten på både sanningar om och målningar av morfar är i fokus.

Vi var överlag grundpositiva, somliga gillade den ännu mer än så. Det är kontrasten, eller balansen, mellan kriget och måleriet som är så läsvärd och jakten på hur morfars liv egentligen varit. Bra! Och som vanligt intressant att läsa en bok som handlar om platsen där man befinner sig.

Här sitter vi och diskuterar på det alldeles nybyggda biblioteket Krook.

Bokresans tidslinje: Första gången, Berlin 2014, var mer en slump än en genomplanerad idé. Marie skulle åka med ett annat gäng och jag kom på att jag också ville åka till Berlin. Vi frågade om någon annan ville åka till Berlin och prata bok. Och så många ville hänga med! Tjugo personer samlades för en brunch på Gugelhof för att prata om Farväl till Berlin av Christopher Isherwood som bodde i staden under 30-talet och Adams arv av Astrid Rosenfeld. Redan i mars 2015 åkte vi till Helsingfors och gick i fotspåren av Kjell Westös Där vi en gång gått med Annika Hällsten från Hufvudstadsbladet som fantastisk guide. Den gången avslutade vi på förlaget och drack skumvin med författaren själv. Humlebaek sommaren 2015 var egentligen bara en bokfrukost om Colm Tóibín, En lång vinter på Mosters kaffebar samtidigt som Louisianas litteraturfestival gick av stapeln. Så i december 2015 blev det mer ordentligt till London, där Camilla – Mind the book – gjorde en superbra guidning i Chiswick, Richmond och East Sheen. Våren 2016 gick resan till Amsterdam där Margot som till vardags jobbar på Waterstones både guidade och valde bok. Lives lost av Britta Bolt, en deckarhistoria i modern Amsterdammiljö. I Madrid 2017 läste vi Ben Lerners Vägen från Atocha Station. Vi käkade tapas med uppfriskande drycker av olika slag och tyckte bokdiskussionen var speciell eftersom vi befann oss på samma plats där bokens huvudperson Adam bodde. Brighton våren 2018 var Starlings av Erinna Mettler vår bok och vi guidades i det oväntat litterära Brighton.

2017/05/122017/05/11

Breakfast Bookclub i Madrid

Årets bokresa gick till Madrid. Boken vi läst var Ben Lerners Vägen från Atocha Station i dagarna utgiven på svenska av Natur & Kultur. Gissa om vi tyckte olika? Vi avnjöt tapas och uppfriskande drycker av olika slag och tyckte bokdiskussionen var speciell eftersom vi befann oss på Plaza Santa Ana där bokens huvudperson Adam bodde. Här sitter vi, ( några av oss i alla fall) och väljer från menyn, visst är vi fina?

Breakfast bookclubs aktiviteter är öppna för alla så även bokresorna. Det är enkelt, alla bokar sin egen resa och sitt eget hotell. Vi väljer en bok med anknytning till platsen och försöker boka någon form av boklig aktivitet. I Madrid gick vi en guidad litterär tur. Vi håller kontakt via Facebook under resan, träffas spontant och pratar böcker men också en hel del annat. Vi har hittills varit tre gånger på Syninge kursgård i Norrtälje, därefter åkte vi vidare i världen till Amsterdam, London, Berlin, Humlebäck och Helsingfors. Nu i helgen drabbade vi alltså Madrid, en stad med dramatisk historia, fantastiska konstmuseer och underbara, mysiga gränder. Om ni inte varit här så åk! Madrid är vackert, charmigt och vänligt, har fantastiska gatlyktor och en staty av en dam som läser.

Tack alla som var med för ett livslångt bokminne! Alla resor jag gjort tillsammans med Breakfast Bookclub är livslånga bokminnen!

2017/02/122017/03/25

Vådan av att vara Skrake av Kjell Westö

En glimrande uppväxtskildring från 1960 och 70-talets Finland. Ömsom burlesk och dråplig, ömsom vacker och sorglig. Genomgående ett fantastiskt språk och en enastående berättarglädje. En bok som har funnits på min ”att läsa-lista” sedan 2000 då den först kom ut. Jag har blivit golvad av alla Westö-romaner jag läst men nu är jag golvad bortom sans och vett! Språket är så makalöst ljuvligt och skildringen ofta förtvivlad men ändå så torrt humoristisk att jag skrattar högt. När Breakfast Bookclub träffade Westö på hans förlag i Helsingfors 2015, var ett par av bokcirkelmedlemmarna svimfärdiga av andakt, förmodligen var det tur att jag inte läst Vådan av att vara Skrake vid det tillfället för då hade jag säkert dånat på riktigt!

Gudarna ska veta att det inte är lätt att var Wiktor Skrake, son till Werner och ”vackra Vera” Skrake. Hon är förvisso en ganska vanlig mamma, Werner är dock ingen vanlig pappa. Han har nära till självtvivel och besatthet. Han var en gång släggkastare på elitnivå, en sport han fortsätter att utöva långt upp i ålder och som bringar honom sorg och skuld. Werner blev också rikskänd i mitten av 50-talet eftersom han dagen då coca-cola lanserades i Finland kraschade en av läskedrycksbilarna in i ett träd så att samtliga ”cokisflaskor” gick i kras. När den samlade pressen frågade hur det hela gått till svarade Werner att ”han tänkt på en flicka”. Han var därefter känd som ”han som kraschade cokisbilen”. Werner är fiskefantast långt bort om nördighetens yttersta gräns och därtill författare till flera bästsäljande novellsamlingar om fiske, Den avundsjuka abborren och andra berättelser, Hösthimmel över hästkobben, Långrev vid Lingonskär för att nämna några.

Wiktor Skrake berättar i första person och Westö låter honom nämna sin sorg över att två av världen mest briljanta boktitlar redan är tagna, Hundra år av ensamhet och Dumskallarnas sammansvärjning. Båda titlarna tillhör mina ” det bästa jag någonsin läst-lista” och jag ler för jag ser hur det hänger ihop. Vådan av att vara Skrake har ensamhetens myller av personer, händelser och intriger och vidare har Skrake också sammansvärjningens drastiskt humoristiska ton.

Wiktor och jag är ungefär lika gamla och även om jag växte upp i en annan del av Norden så känner jag igen mycket. Jag lyssnade också på Neil Young och jag känner direkt igen texten till After the goldrush. Jag vet precis hur en ung Ian Gillian, (Deep Purples sångare), såg ut och jag är smärtsamt medveten om att pojkar som hatar bollar drabbas av kosmisk ensamhet.

Och ja, som vanligt träffar vi personer som vi känner sedan förut från andra Westö-romaner. Jag gillar Westös karaktärer, jag har fått många bokvänner där. Så mycket sa jag till honom när han signerade Hägring 38 åt mig. Jag tror han blev glad.

Nyutgiven 2015 på Albert Bonniers förlag.

2016/05/012016/04/30

Breakfast Bookclub reser till Amsterdam!

Vi började med att äta pannkakor på ett av Amsterdams många pannkakshus. Mycket gott och framförallt välbehövligt mättande eftersom vi stod inför en tre timmar lång boklig guidad tur längs Amsterdams gator och kanaler. Vi guidades av Margot som till vardags jobbar på Waterstones bokhandel i Amsterdam. På tal om bokhandlare upptäckte vi att den som letar efter en bokhandel i Amsterdam inte behöver leta länge. Staden har kvar de där små mysiga boklådorna som trist nog nästan helt försvunnit från svenska städer. Margot beskrev boklådornas ägare som hårt arbetande och mycket hängivna bokentusiaster som får kämpa hårt för att få verksamheten att gå runt.

Vår bokklubbsbok denna resa var en rekommendation från Margot, Lives lost av Britta Bolt, en deckarhistoria i modern Amsterdammiljö. Hjälten Pieter Posthumus jobbar på kommunens begravningsavdelning som ser till att fattiga och ensamma människor även de får en värdig begravning. Margot försäkrade oss om att denna avdelning existerar och vi fick möjlighet att se huset där avdelningen är inhyst. Margot tog även med oss för att äta bitterballen! en slags friterade små bollar som doppas i senap, undertecknad funderar fortfarande på vad jag egentligen åt? Kanske vill jag inte veta…

Om man vill läsa böcker som utspelas i Amsterdam kan jag nämna Donna Tarts Steglitsan, Ian McEwans Amsterdam, John Greens Förr eller senare exploderar jag, Ray Kluuns En sorts kärlek och sist men inte absolut inte minst Jesse Burtons Miniatyrmakaren! Det var Burtons 1600-talsvärld jag såg för min inre syn då jag traskade längs kanalerna. Ännu mer så efter att vi besökt Rijksmuseum och sett Petronella Oortmans dockskåp som inspirerade Burton till att skriva boken. Dockskåpet är utsökt i sin detaljrikedom och om ni frågar mig är dockskåpet ett måste under ett Amsterdambesök! Länk till recension av Miniatyrmakaren.

Nedan kan ni konstatera att jag INTE är någon stjärna på att lägga in egna bilder i bloggen! Jag ber allra ödmjukast om ursäkt för detta, kanske borde jag ta bort bilderna men efter lite jiddrande fram och tillbaka beslöt jag mig för att, trots den förfärliga layouten, låta stå!

Nästa bokresa går av stapeln i augusti då vi reser till Crimetime Gotland.
Kommer ni?

GetAttachment[2] (5) — Här åt vi bitterballen

GetAttachment[4] — Oude kerk där inledningsscenen i Miniatyrmakaren utspelas

GetAttachment[3] (2) — Det finns ett handväskmuseum!

GetAttachment[2] (4) — Vemeers kökspiga häller upp mjölk

GetAttachment[2] (3) — Dockskåpets sängkammare