Julavslutning på frukostbokklubben med boktips

Morgonsamling på Vetekatten. Mästaren och Margarita i ett förrädiskt delikat format. Den lilla boken har tunna sidor och boken blir 715 sidor lång. Jag hann inte läsa ut. Men det hann (nästan) alla andra. Vi är överens om att det här är en riktig klassiker därför att den är tidlös i sin berättelse om relationer mellan människor. Även om romanen innehåller kritik mot Bulgakovs samtida samhälle och har religionsfilosofiska betraktelser går det att läsa med stor behållning utan att ha alla förutsättningar klara för sig. Språket är kanske inte lättläst men det går enkelt att läsa. Vi förstår att bottnarna är många och flera pratar om att läsa en gång till för att se nya saker.  Romanen har också en god portion magiskt i sig. Lite som Harry Potter i sin godaste form!

En god klassiker kräver en bra berättelse, enas vi om. Språket är viktigt men det finns klassiker, som till exempel Borta med vinden, som man läser och lämnar språket därhän.

Excessformatet då? Tunna blad, men enkelt att hålla i enhandsgreppet. Enkel att stoppa ner i fickan eftersom den bara är en halv pocket.

Eftersom vi hade julavslutning samlade vi ihop en hög fina boktips. Varsågod!

Weirdo –  Cathi Unsworth.
Vi kom över havet – Julie Otsuka
Pleasure Seekers – Tishani Doshi
Mississippi – Hillary Jordan
Löwensköldska ringen – Selma Lagerlöf
Den dag jag blir fri – Lawen Mohtadi
Alltings början – Katarina Ramqvist
Kapten Corellis mandolin – Louis De Bernières
Det enda könet – Katrin Kielos

Premiären avklarad – Good Night Book Club

Den här boken skulle man inte kunna diskutera på morgonen. Det krävs något alkoholhaltigt till.

BarenHotell Kung Carl i Stockholm var platsen för vårt nattliga boksamtal och romanen var Claire Castillons Därunder ett helvete. Vi hämtar våra glas och tittar förväntansfullt på varandra. Är det någon som har fattat?

Berättarjaget förefaller inledningsvis vara en kyligt betraktande människa. Emotionellt störd och oförmögen att ta mot välvilja och vänlighet. Vi ställer oss på hennes utgångspunkt och ser på hennes man – Åsnan – med samma kalla blick till en början. Men när sedan berättelsen vindlar in i dåtidens förklaringar förstår vi att för den här kvinnan kommer det att gå käpprätt åt skogen. En välpolerad yta – men därunder ett helvete.

Barndomen vävs samman med nuet och vi rör oss mellan tidplanen som i rytmiska vågor. Visst  förstår vi att den tyranniska Mamman präglat hela familjen och rispat djupa sår som aldrig kan läkas. Men varför finns inte någon självreflektion hos berättarjaget? Varför blev Åsnan – som vi alltmer sympatiserar med – överhuvudtaget förälskad i den här kvinnan?

Frågetecknen staplar upp sig på bordet. Det blir mycket vi inte förstår i denna medvetandeström. Det begriper vi i allafall.

Därunder ett helvete. Claire Castillon. Utgiven 2008. På svenska av Sekwa 2009. Min pocketutgåva kom 2010

Jag har tidigare läst Castillons novellsamlingar och de rekommenderar jag mycket. De är lika svarta. Men mer skruvade och absurda.

_____

Good Night Book Club med svartmålade väggar, fördragna fönster och ett stråk av svårmod som ska omgärda den lite smutsigare litteraturen och den tyngre drickan i glaset. Och klockan ska vara 23.

Så skrev vi i somras. Nu har vi haft premiär! Nästa nattbokklubb kommer i februari.

Haren med bärnstensögon

Vi ordnar våra bord och stolar. Brer våra smörgåsar. Skjuter undan kaffekopparna så att böckerna ska få plats och jag räknar till tolv romaner denna morgon. Eller romaner förresten. Haren med bärstensögon är en alldeles sann familje-memoar om författaren Edmund De Waals anförvanter, familjen Ephrussi. Med utgångspunkt från den netsuke-samling som släktingen Charles skaffar sig i slutet av 1800-talet följer vi familjens och Europas öden och utveckling. Slutligen hamnar de små japanska figurerna i författarens egna händer. Det här blir en bok som sammansmälter i historia, essä och skönlitteratur.

Släkten är stor och historierna många. Förr att inte irras bort finns till läsarens hjälp ett släktträd i början. I min bordsgrannes bok ser jag extra-dragna linjer och hon säger att de visar hur de små japanska figurerna vandrar mellan släktens medlemmar. Parisavsnitten är mer faktalikt berättade men när släkten flyttar till Wien lever berättelsen tydligare upp. Någon pekar på att författaren verkligen har hört sin uncle Iggie berätta om allt det här vilket gör att att det researchen inte behöver hämtas lika tungt från arkiven.

Startsträckan var seg menar flera. Men håll ut så exploderar boken i något fantastiskt säger så gott som samtliga frukostätare.  Och vi ställer tillbaka borden på dess exakt rätta platser.

Haren med bärnstensögon. Edmund de Waal. Utgiven 2010. På svenska av Albert Bonniers förlag 2012. Hela Netsuke-samlingen kan ses här. Boken är utgiven över hela världen med olika omslag. Jag valde den ungerska utgåvan.

____

Nästa frukost är den 18 december och då läser vi Mästaren och Margarita i nytt format. Mer info på vår facebook-sida.

Frukostintervjun: Marie Eriksson

Dagens frukostgäst hämtar jag ur kärntrusten av bokfrukost-besökarna: Marie Eriksson.  Nu kliver hon in som min vapendragare i bokfrukostfixet. Då måste vi förstås få veta allt om frukostvanorna!

Godmorgon Marie! Vad äter du till frukost?
Ägg (löskokt), yoghurt, müsli och kaffe.

Läser du helst morgontidningen eller en roman till frukosten?
Alltid morgontidningen. En morgon utan tidning är ingen bra början på dagen.

En bra morgonroman, vad kan det vara?
Vet faktiskt inte. Om jag tänker efter så läser jag aldrig böcker på morgonen. Jo, kanske en morgon när det inte kommer någon tidning.

Vad läser du just nu?
Alldeles för många böcker. Alltings början av Karolina Ramqvist och Turkanarapporten av Christian Unge, och så förstås The Hare with Amber Eyes till Breakfast Book Clubs frukost den 22 november. Jag längtar efter att få börja läsa Weirdo av Cathi Unsworth, men först ska jag läsa ut de jag redan påbörjat.

Vad använder du som bokmärke?
Det som kommer i min väg, allt från bokmärken från Pocketshop till gamla kvitton. I pocketböcker viker jag utan problem hundöron, men jag skulle aldrig göra det i inbundna böcker.

En viktig avslutande boknördsfråga är förstås hur du sorterar böckerna i hyllan?
Jag sorterar inte alls, de åker in där det finns plats. Jag skulle behöva göra en stor utrensning och då kanske det vore idé att sortera i bokstavsordning samtidigt.

Tack Marie! Ha en fortsatt fin dag så ses vi den 22!