Tidskriften Tara skriver om oss och våra recensioner idag och Johannas recension av Att ringa Clara får vara med. Och så en kort intervju med mig.
Läs mer här:
– Att ringa Clara – vårens snackis
– Ska det vara en bok till frukostkaffet
Rapport från frukostträff – Döden & co
Imorse slog vi nästan rekord i antal deltagare. Eller vi slog faktiskt rekord om vi räknar in Bob. Vi var då hela tretton runt bordet som diskuterade Lukas Moodyssons bok Döden & co. Som vanligt var åsikterna rejält splittrade och isär. Bra så. Det blir roligast diskussioner då.
Ungefär halva styrkan tänkte introvert, pretentiöst och tråkigt språk som var fullt av upprepningar. Andra halvan tänkte poetiskt, vackert, sant och äkta. En mycket bra beskrivning av en människas sorgearbete och kärlek till sin pappa.
Boken har en dramaturgisk kurva och en musikalisk ton. Vi enades om att hela boken är skriven i en stream of counciosness men tvärtom James Joyce eller Virginia Wolf så blir det aldrig svårläst och tungt.
Även om en del tyckte boken var ointressant så är den aldrig långsam eller svårläst. Det flyter även om det är tungt ibland och jobbigt att läsa hur han vältrar sig i sin sorg.
Som en deltagare sa på ett ungefär:
– Det är som att lyssna på en vän som ältar. Man tycker det är skitjobbigt när vännen ska dra allting för hundrasjuttiofemte gången men man lyssnar ändå för man tycker om personen.
Jag reagerade en del på att den är så manlig. Alla kvinnor i bokenär antingen älskarinnor eller thailändska horor vilket känns lite sexistiskt, men inte många höll med. Jo, Johanna, som läst boken tidigare och recenserat här på Breakfast Book Club. Läs hennes recension här.
Vad tyckte du?
Frukostträff med Spill
Hälften orkade inte läsa ut. Hälften läst med stor behållning. Ungefär så var ställningen när vi diskuterade Spill på tolfte frukostträffen. Spill är skriven av Sigrid Combüchen och fick 2010-års augustpris.
Långsam och seg i början tyckte de flesta. Det var en tröskel på ungefär 100 sidor som man måste ta sig över (vilket flera av oss inte orkade), men sen flöt det på. Fantastiskt språk, udda grepp och fina miljöbeskrivningar. En lite annorlunda roman men omtyckt.
Ja, det var lite kort hur diskussionerna gick på träffen.
Breakfast Book Club fyller ett år!
Imorse firade vi med tårta att vi bokfrukosterat nu i ett helt år. Första träffen hade vi i april 2010 och då pratade vi om Susanna Alakoskis bok Håpas du trifs bra i fengelset. Sen dess har vi hunnit med tolv olika frukostböcker och en brunch och intresset för frukostträffarna har ökat.
Här är lite bilder från imorse då vi diskuterade Spill av Sigrid Combüchen. Recension av boken kommer i en annan post!
Jag vill tacka och skicka en kram till alla som någongång varit med på våra frukostar för att ni medverkat och bidragit till att frukostarna blivit ett sånt supertrevligt inslag i min vardag!