Läsrapporter m m

A.
Cilla Naumann läser två eller flera romaner och alternerar efter humör säger hon i frukostintervjun. Jag läser Cilla Naumann Springa med Åror. Den börjar så här:

Jag ser Lasse sista gången vid sextiden på kvällen. Det är den åttonde augusti och det regnar, himlen är lika grå som hela sommaren varit och havet dånar i blåsten.

B.
Men jag läser ju också fler: den sjukt tjocka De obotliga optimisternas klubb som är månadens bok till en annan bokklubb jag är med i. Dessutom läser jag Fallvatten som är oktoberbok för vår egen frukostklubb. Som om inte detta var nog är jag inte i Kristina Sandbergs roman Sörja för de sina.

Dock: för att det inte ska ske dåliga sammanblandningar är böckerna rumsligt och tidsmässigt fördelade. (Morgonboken, pendelboken etc)

C.
Gårdagen till ära har jag spelat nobel-bingo med bokbabbel:

Har hört talas om författaren tidigare – 1 poäng
Har en bok av författaren hemma i bokhyllan – 1 poäng
Har läst en av författarens böcker – 1 poäng
Har läst flera av författarens böcker – 1 poäng
Gissade rätt – 1 poäng

Jag fick 0 poäng och har alltså ett nytt författarskap att se fram mot.

D.
Jag har lyckats boka in fyra små resor under de kommande två månaderna Jag gratulerar mig själv. Resa + läsa = bäst.

Solen gick just i moln

Vilken känsla! Förra sommaren när du sa ja, Petra, och plockade in mig i Breakfast Book Club-världen. Tjoho, sa jag och tog några hoppsasteg. Jag gillade ju redan allt med dig och bokklubben och bloggen och  litteraturpriset. Att dela det med dig passade mig och inte minst mina tidiga morgonvanor. Det är ju på morgonen det händer. Att komma på idéer, välja böcker, ha redaktionsmöten och dessutom planera och åka på bokresa med dig, så kul!

Nu pausar du. Jag fortsätter att kliva upp på morgnarna och delar frukostbokklubben med Marie på En och annan bok, en trogen frukostbokklubbare sedan den allra första början. Morgonpiggheten till trots så smider just planerna för höstens Good Night Book Club. Här på bloggen sjösätter jag vår idé att jobba lite mer med gästbloggare för att kunna ge ännu fler goda texter och recensioner.

Att vilja göra nya saker är självklart: köra vidare på Att flaskmata, att utveckla litteraturpriset, att få tid. Jag fattar allt det och önskar dig så himla mycket lycka till, Petra. Och trots min  rubrik så lyckönskar jag med sol i hjärtat för jag vet att vi bokreser ihop i vår. För även om du drar dig tillbaka finns du i kulisserna och är mitt bollplank, min inspirationskälla och den absolut coolaste kvinnan i min värld.

 

 

Paus på Petra

Att vår Breakfast Book Club hamnade på tio-i-topp-listan över Twinglys bokbloggarlista känns jättekul och som ett viktigt erkännande. Tycker jag. Och eftersom jag härjat i bokbloggsvärlden i drygt sju år och vridit och vinklat och skrivit det mesta som jag tycker om böcker och böckernas fantastiska värld tar jag tillfället i akt och pausar min medverkan på Breakfast Book Club på obestämd framtid.

Ann-Sofie Lindholm kommer ta över frukostklubben tillsammans med En och annan bok-Marie och jag tänker dyka upp som gäst framöver.

Jag tar också ett kliv tillbaka från bloggen och koncentrerar mig på Bokbloggarnas litteraturpris framöver.

Sju år! Jag startade En annan sida i augusti 2005 och var en av de allra första bokbloggarna i Sverige som länge låg högt på topplistorna.

Att starta Breakfast Book Club 2010 och få bokblogga i kollektiv var så otroligt utvecklande och roligt men man ska sluta när man är på topp helt enkelt så därför pausar jag nu och verkar i kulisserna tills vidare.

Tack för alla fina år!

Söndagstankar om bokmässan – efter

Det var jag som stängde mässan i år. Så här gick det:

Kvantitet: Det blev 22 seminarier och 2 böcker

Färg: Neonorange

Första och enda planerade bokenSom om jag frågat av Johanna Lindbäck

Första och enda spontanboken: Ypsilon av P C Jersild

Ursäkten: Jag är ledsen att jag hängde i Nordiska ministerrådets monter i torsdagskväll och låtsades vara från Oslo.

Platsen: Jag har en soffa med eluttag, vatten och wc i närheten dit ingen hittar.

Det jag inte köpte: En novellsamling av Kevin Barry. Min kompis Klara tog den sista.

Frågan: Ja! jag fick chansen att säga mitt finfina svar till en journalist i DN-soffan. Men han sket i det.

Nästa år, då ni!