fredagssurr

Det pågår nu diskussioner om ifall den påstått signerade J.D. Salinger’s The Catcher in the Rye,  verkligen är signerad av Salinger eller inte. Auktionen hänger så klart på detta faktum, eftersom det är signaturen i sig som är det mest värdefulla. En intressant diskussion tycker jag. Jag tänker på hur jag dreglat över Marilyn Monroe-signerade böcker och tidningar på diverse auktioner och forum, men aldrig egentligen tvivlat på att det just varit hon som stått för autografen eller inte. Naivt, jag vet. Och så följer ju tanken såklart hur mycket en människas namnteckning, vems den än är, kan vara värd. En namnteckning liksom, något bl a Carl-Johan Vallgrens Kunzelman & Kunzelman så intressant tar upp.

Nu säljs också den bok som tros bli den dyraste i hittills i världen; John James Audubons bok Birds of America som värderas till 8.8 miljoner dollar. Osignerad. Den finns bara i 119 exemplar, varav 108 ägs av museum.

Vad vill jag ha sagt med detta? Ingen aning. Fredagshjärnan ni vet, som en humla.

Aniarapriset till Ann Jäderlund!

”Ann Jäderlund skriver en poesi som inte liknar någon annans, dikter som med sin starka integritet öppnar läsarens sinne för dolda nyanser av språket och världen.”

Idag tillkännagavs att Jäderlund blir  årets Svensk biblioteksförenings Aniaraprisvinnare. Priset får hon för sin senaste diktsamling Vad hjälper det en människa om hon häller rent vatten över sig i alla sina dagar (Bonnier). Jag har inte läst just den samlingen men tyckte mycket om Mörker mörka mörkt kristaller (Bonnier)när jag läste den på gymnasiet. Jag minns att jag tyckte att den var otroligt vacker och sorglig på ett väldigt lockande sätt. Nu ska jag ta mig i kragen och än en gång följa peppen att läsa mer poesi än vad jag gör. Hur kan det vara så svårt?

Kulturpejl: En bok för alla

Vi har frågat en rad politiker tio frågor om kulturpolitik. Här är fråga nummer sex:

Nuvarande regering lade ner En bok för alla. Var det ett bra beslut? På vilket sätt tänker ni öka läsandet i läsovana grupper?

Anders Wallner, kandiderar för Miljöpartiet och talar för de rödgröna: Vi rödgröna vill ge En bok för alla ett förnyat uppdrag, men har också fler idéer på att öka läsandet i läsovana grupper, som till exempel arbetsplats- och vägtrafikbibliotek och stimulera produktion av böcker på de nationella minoritetsspråken.

Frederick Federley, kandiderar för Centerpartiet: Jag tror, utan att veta, att En bok för alla inte direkt ledde till ökat läsande. Jag tror det är genom skolan och att vi alla diskuterar böcker mer som vi kan nå en större läsekrets. Jag tror pocketbokens intåg och genomslag har betytt mer för läsandet än En bok för alla.

Lilith Svensson, kandiderar för Kristdemokraterna: Vi har inga andra åsikter i frågan än regeringen i övrigt. Kristdemokraterna vill stärka skol- och barnbibliotekens roll för att främja barns läsande. Att främja barns läsande är en ovärderlig uppgift för biblioteken och här spelar naturligtvis skol- och barnbiblioteken en särskilt viktig roll. Genom att utgå från barnens eget intresse och nyfikenhet kan biblioteken fånga barnens intresse för läsning. Den nya skollagen tydliggör huvudmännens ansvar för att garantera tillgången till skolbibliotek. Detta är positivt och bör ses som ett första steg för att stärka barn- och skolbiblioteken.

Johnny Olsson, kandiderar för Piratpartiet: För att deltaga på internet så måste man läsa. Det gör att fler idag läser än förut. Läsvana kan skaffas även utan traditionella böcker.

Annika Beijbom, kandiderar för Folkpartiet och talar för hela alliansen:
Här måste jag lämna ett digitalt svar. Jag har märkt att läsandet ökar mycket
på nätet. Det går inte att rakt av byta ut en bok mot att läsa på skärm men i
och med internets intåg så har läsandet – generellt – ökat.

Lotten Sunna, kandiderar för Feministiskt initiativ:
Nej, det var ett dåligt beslut. De var lågbudgetböcker som de flesta har råd med och som var lätta att ta till sig men av god kvalitet.

Vi väntar svar från Socialdemokraterna och Moderaterna som lovat höra av sig. Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna har inte svarat på vår förfrågan trots att vi hört av oss till flera olika personer och instanser inom partierna. Kommer det in svar publicerar vi dom här i efterhand.

Kulturpejl: Författarlön?

Vi har frågat en rad politiker tio frågor om kulturpolitik. Nu är dags att prata författarlön. Fråga fem lyder:

Tycker ni att författare ska kunna få garanterad författarpenning? På vilka grunder ska valet av författare i så fall ske?

Lotten Sunna, kandiderar för Feministiskt initiativ:
Ja, det är viktigt att inte bara de kommersiellt framgångsrika författarna har möjlighet att utveckla sina författarskap. Man måste ha blivit utgiven och sedan själv söka ekonomiskt stöd hos en statlig fond för att kunna fortsätta skrivandet.

Johnny Olsson, kandiderar för Piratpartiet: Det är en fördelningspolitisk fråga som vi inte tar ställning i.

Annika Beijbom, kandiderar för Folkpartiet och talar för hela alliansen:
Oklart hur dessa författare utses. Jag vill vara oerhört försiktig när det gäller vilka som väljer och med utgångspunkt i vad.

Lilith Svensson, kandiderar för Kristdemokraterna:
Nej.

Frederick Federley, kandiderar för Centerpartiet:
Nej.


Anders Wallner, kandiderar för Miljöpartiet och talar för de rödgröna: Kultursektorn har generellt sämre anställnings- och arbetsvillkor än andra sektorer. De rödgröna vill slå vakt om inkomstgarantierna för våra främsta kulturskapare och utvidga långtidsstipendierna. Personligen är jag inte lika övertygad om författarpenning och inkomstgarantisystemet, men det var problematiskt att regeringen inte bjöd in samtliga partier för att hitta nya, bättre system när man reformerade stöden under mandatperioden.

Vi väntar svar från Socialdemokraterna och Moderaterna som lovat höra av sig. Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna har inte svarat på vår förfrågan trots att vi hört av oss till flera olika personer och instanser inom partierna. Kommer det in svar publicerar vi dom här i efterhand.