Kategori: Nyheter och kommentarer

Publicerat

Det här med recensions-ex…

I våras gick ett rykte om att Skatteverket skulle börja kolla bokbloggare och se till att det skattas för alla gratisgåvor som skickas ut. Ryktet om dessa gratisgåvor är dock ganska så överskattat.

I bokbloggsvärlden skrivs det nu om recensions-exens vara och icke vara och bokbloggen Bokcirkus kommer att genomföra ett test för att se vilket förlag som är mest tillmötesgående.

Läser man olika bokbloggares erfarenheter skiljer det sig ganska mycket vem som får vad från vilket förlag. Malin the writer har upprättat en ”bästa listan” och en ”svarta lista” där lite olika förlag nämns. Andra har helt andra erfarenheter av samma förlag. Hyllan t ex som också skriver om vilka förlag som är generösa och inte.

När jag skrev min tidigare bokblogg En annan sida fick jag några recensionex men det var inga mängder och i och med nystartade Breakfast Book Club har det fortsatt. Det rör sig om fem – sex böcker per år (jag läser runt 50) och flera av de som skickas till mig spontant har jag använt i utlottningar med mera. Bra Böcker har mig på en sändlista. Jag får ett par böcker om året av dem – helt oombett. Jag recenserar i den mån boken intresserar mig, annars ger jag bort den eller lottar ut den i bloggen. Jag får ibland också en del utskick via Förlagssystem också, men det är ändå mer sällan. Annars får jag oftast mail först från någon PR-byrå och brukar tacka nej om det inte är en bok som intresserar mig mycket.

Några gånger har jag frågat efter recensionsexemplar hos några förlag och fått nekande svar i två fall, annars har det verkligen bara varit stora famnen. Weyler förlag avböjde eftersom man helt enkelt är för små för att ha råd att ge bort recensionsex till små bloggare som jag. Det andra är Albert Bonnier förlag som konsekvent sagt nej med hänvisning till att de bara har ett antal recensionsex att dela ut, att det inte räcker till bloggare och att man valt att vara restriktiva mot bloggare som inte är seriösa. Vad är en seriös blogg? Går på man antal läsare eller textkvalitet?

Jag pratade med Mattias Boström på Piratförlaget, vars policy är att vilken bokbloggare som helst kan beställa rec-ex direkt från deras sajt. De delar frikostigt och generöst ut böcker till alla som frågar. Varför då?
– Bloggare skriver i princip om allt de beställer, säger Mattias. Av 200 utskickade recex till tidningar skriver 10-20 stycken. Vad ska man då satsa på? Detta gäller självklart inte alla författare, men ofta de författare som behöver bli recenserade för att märkas.

Uppenbarligen tänker Bonniers helt tvärtom. I vintras och våras drev jag ett antal bokcirklar via Google Wave. Inför den första bokläsningen försökte vi få Bonnier att sponsra med boken vi röstade fram som var Salman Rushdies Förtrollerskan från Florens. Kvinnan jag pratade med i telefon var chockad över att jag ringde och frågade om vi kunde få 15 exemplar av boken. Då valde vi istället bok nummer två i omröstningen, Askungar, som gavs ut av Piratförlaget.

Piratförlaget delade ut 23 stycken exemplar som skickades till wavecirkelns deltagare landet över. Det resulterade i sju recensioner (som jag kan hitta) av deltagarna. Om man jämför det med siffrorna ”10-20 recensioner av 200 utskickade rec-ex” genererade wavecirkelns deltagare ganska bra respons till Piratförlaget tycker jag. I wavecirkeln andra och tredje omgång gick vi inte ut med förfrågningar till förlagen om sponsring av böcker. Den första omgången fick vara ett test, Det finns inget självändamål med att vi ska få gratis böcker. I de två följande omgångarna har alla deltagare köpt sina böcker själva och nu är cirklandet i Google Wave nedlagt. Formen passade inte riktigt.

Inför bokbloggens påskekrimsutlottning i påskas skickade jag ut tio mail till tio förlag och frågade om de villa skänka en aktuell deckare till ett utlottningsmaraton. Jag hade hoppats få sju positiva svar så jag kunde köra en daglig utlottning under påskveckan men fick enorm respons från alla förlag utom. Bonniers. Alla andra förlag ville vara med och en del till och med med flera olika böcker.

Ett stort förlag lyckades till och med lova ut en bok som ännu inte är utkommen, men tog sen tillbaka och lovade istället att jag skulle få ett exemplar för utlottning när boken väl är släppt. Och appropå utlottningar så är ett annat exempel på generositet Norstedts, som ger alla varsitt ex av Hillevi Wahls bok Hungerflickan för utlottning på bloggar eller hemsidor.

Av Breakfast Book Clubs fyra frukoststräffar har vi blivit sponsrade med böcker till tre av dem. Den första var just nämnda Hungerflickan från Norstedts. Till tredje träffen fick vi Den ofrivillige fundamentalisten från Natur & kultur och nu till fjärde träffen har vi fått Radhusdisco från Piratförlaget.

Summa summarum, de allra flesta förlagen är mycket givmilda och pigga på att ge ut både recenionsexemplar och böcker för utlottning. Jag ser också att de vinner mycket på att vara generösa. Nästa steg som vore intressant är att jämföra försäljningsstatistik på de olika böckerna som figurerar runt i bloggarna. För när det pushas från förlagen, så pushas det ju oftast samma bok på flera olika bloggar runt om!

Det här inlägget har skrivits om och uppdaterats från att tidigare varit publicerat på En annan sida.

Publicerat

Kulturpejl: Litteraturkanon eller inte?

Dags för Kulturpejl igen. Vi har frågat en rad politiker tio frågor om kulturpolitik. Här är fråga nummer två.

En del vill skapa en litteraturkanon med vägledning av Svenska akademien för öka läsandet och svenskkunskaperna i skolan. Hur ställer ni er till det?

Anders Wallner, kandiderar för Miljöpartiet och svarar för de rödgröna:
Nej, statens roll är inte att tala om vilka böcker människor ska läsa. Det är ett ovanifrånperspektiv som rimmar illa med att decentralisera kulturen och att uppmuntra mångfald. Det måste vara upp till barn, föräldrar och lärare att avgöra vilka böcker som är viktiga att läsa.

Frederick Federley, kandiderar för Centerpartiet:
 Nej staten ska inte göra det. Om Svenska akademin vill rekommendera särskild litteratur så får de så klart göra det. Det ska dock inte sanktioneras av staten. Politiken bör inte lägga upp riktlinjer för vad medborgarna ska läsa. Det finns en under ton i detta som är lite obehaglig och som säger vad som är rätt och riktigt.

Lotten Sunna, kandiderar för Feministiskt initiativ:
Att göra kultur tillgängligt i skolan och att locka till läsning är mycket bra. Det förutsätter att det anläggs intersektionella perspektiv för att verkligen öppna för en bredare förståelse för omvärlden-

Johnny Olsson, kandiderar för Piratpartiet: Vi vill att kulturen ska tillåtas blomstra. Vi har svårt att se att en litteraturkanon skulle bidra till det. Vi är heller inte övertygade om att en litteraturkanon främjar läsande och svenskkunskaperna. Det finns en risk att dylika goda intentioner i själva verket kväver ungdomars språkliga nyfikenhet i dess linda. Vi vill snarare öka användandet av Internet genomgående i alla ämnen för att på motsvarande sätt öka läsandet och kulturkunskaperna.

Lilith Svensson, kandiderar för Kristdemokraterna: Tveksamma. Det är bra att man gör satsningar på att öka intresset för läsning bland unga, och i det sammanhanget kunde idén om en litteraturkanon prövas tillsammans med andra åtgärder. Men innebär ett litteraturkanon att elever sporras till mer läsning om de tvingas traggla sig igenom böcker som en expertgrupp valt ut?

Annika Beijbom, kandiderar för Folkpartiet Liberalerna och svarar för alliansen: Det finns personer inom Folkpartiet som driver frågan om litteraturkanon. För egen del, på ett personligt plan, ställer jag mig kritisk till en sådan obligatorisk läslista. När det gäller klassikerna är det nog enkelt att enas om de författare som gjort skillnad i litteraturhistorien men när det kommer till moderna och unga författare som skriver på svenska så är utbudet så stort att jag tror att risken för godtycke på en sådan lista alltför överhängande!

Eva-Lena Jansson, kandiderar för Socialdemokraterna: Jag tvivlar på att  enbart en lista över rekommenderad böcker skulle få fler att läsa. Tror det mer handlar om hur man i skolan uppmuntrar och stimulerar läsande för både mindre barn men också ungdomar. Högläsning på dagis men också i skolan väcker ofta stort intresse för boken, även möjlighet att lyssna på ljudböcker får fler att ta till sig ”vanliga” böcker. JK Rowlings böcker om Harry Potter fick många unga att läsa både sin första, andra och tredje bok. Det vi också vet är att exempelvis LO-projektet ”Läs för mig pappa” fick fler pojkar att börja läsa eftersom pappa läste böcker.

Vi väntar också svar från Moderaterna som lovat höra av sig. Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna har inte svarat på vår förfrågan trots att vi hört av oss till flera olika personer och instanser inom partierna. Kommer det in svar publicerar vi dom här i efterhand.

Publicerat

Kulturpejl: Tänker ni göra något åt den skilda bokmomsen på böcker respektive e-böcker?

Nu startar vi Kulturpejl här på Breakfast Book Club. Vi har frågat en rad politiker tio frågor om kulturpolitik. Tyvärr har vi inte fått svar från riktigt alla men vi vill inte vänta längre utan börjar publicera frågor och svar nu. Idag är det tolv dagar kvar till valet. Här kommer första frågan.

Vad tycker du om att bokmomsen är 6% men på ljudböcker är den 25%.  Tänker ni göra något åt det?

Johnny Olsson, kandiderar för Piratpartiet:Det är orimligt att förpackningen ska avgöra momsen. Att e-böcker har en högre moms är ett onödigt hinder för aktörer som vill ta sig an den nya marknaden. Vi har dock inte i dagsläget någon avsikt att göra något åt detta eftersom vi inte tar ställning i skatte- och fördelningspolitik. Å andra sidan är det också en fråga om teknikneutralitet, så det är inte alls omöjligt att det är en fråga vi kan komma att ta tag i.

Lilith Svensson, kandiderar för Kristdemokraterna:Kristdemokraterna arbetade för sänkt bokmoms, det vore rimligt att det är samma moms även på e-böcker.

Frederick Federley, kandiderar för Centerpartiet:
Det är faktiskt en av de frågor jag har försökt att lyfta i denna valrörelse men som inte har fått genomslag. Det är så klart helt orimligt och det är en tydlig symbol för hur myndigheter och statsapparaten ser på nätet som något skiljt från den övriga verkligheten vilket det alls inte är. En bok är en bok oavsett om jag har den i handen eller i datorn och momsen bör därför vara densamma.

Annika Beijbom, kandiderar för Folkpartiet Liberalerna och svarar för alliansen:
Fullständigt oacceptabel. Bokmomsen måste vara samma för e-böcker som för tryckta böcker! Kryssar jag in mig i riksdagen är detta en av frågorna jag kommer att driva. Utvecklingen på e-bokssidan går allt snabbare. E-böcker finns i många olika format som passar i dator, i android och iPhone, på iPad osv och kommer på sikt att gå om den tryckta boken. Det är viktigt att e-boken behandlas på samma sätt som traditionella böcker.

Anders Wallner, kandiderar för Miljöpartiet och svarar för de rödgröna: De rödgröna sänkte bokmomsen 2002 och då sänktes även ljud- och talböcker ner till samma momssats. E-böcker går tydligen fortfarande på 25% moms då det räknas som ”nättjänst” och inte fysisk vara enligt Skatteverket. Förutsatt att det är tillåtet inom EU borde vi definitivt sänka momsen även på e-böcker. Speciellt eftersom man kan köpa böckerna från sajter utanför Sverige och därmed undgå momsen över huvud taget.

Lotten Sunna, kandiderar för Feministiskt initiativ:
Fi vill att kultur ska vara tillgänlig för så många som möjligt. Vi har en generell politik om att göra kultur gratis eller så billig som möjligt, för alla, så i det ljuset och i konsekvensens namn bör e-böcker ha samma moms som tryckta böcker.

Eva-Lena Jansson, kandiderar för Socialdemokraterna:
Att ”vanliga” böcker, talböcker har en momssats medan e-boken har en annan är inte särskilt modernt ellet teknikbefrämjande. Gränsdragsningslinjen för vad som ska ha 6 procents moms medan något annat ska ha 25 procent är i vissa avseende obegriplig. En sagobok för barn har 6 procent i moms, en leksaksbok där man klipper ur mer än hälften av sidorna har 25 procents moms. Jag kan tänka mig att det finns barn som vid obevakat tillfälle kan klippa ur innehållet i en vanlig bok, tillkommer då ytterligare 19 procents moms? OBS! Ironi OBS! Jag vill ha samma moms på böcker oavsett format.

Vi väntar svar från Moderaterna som lovat höra av sig. Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna har inte svarat på vår förfrågan trots att vi hört av oss till flera olika personer och instanser inom partierna. Kommer det in svar publicerar vi dom här i efterhand.

Publicerat

Läs och köp

Den poppar upp då och då, debatten om produktplacering i skönlitterära texter och annonser i litterära verk digitala som tryckta. För tio år sedan kändes det som en avlägsen dystopi, idag är det  ett verkligt faktum, skönlitteraturen är det senaste forumet att locka fram shoppingbegäret. Att Lisbeth Salander är Apple-älskare vet snart hela västvärlden, även vilka designers Miranda Priestly föredrar. Förlagen tipsar om andra titlar i samma genre på böckernas förstasidor och här och där börjar redan annonser för glasögon, läsplattor, organisationer och bokklubbar dyka upp.

Gör det något? Stör det läsupplevelsen och är det till och med så att detta ständiga name drop:ande tyder på författarens språkliga tillkortakommande? Kan det till och med vara så att vi utmanar vår fantasiutveckling så pass att vi om några generationer inte kan se saker för vårt inre utan att få varumärkesbeskrivning på dom?  Hur gick det förresten med oss som inte lekte med kottar och tandpetare/tändstickor i skogen, utan fick lite mer verklighetstrogna plastdjur att leka med som barn? Kanske är vi redan förlorade.

Hur som helst är debatten igång lite här och där. Det är bara att sätta igång att argumentera.