Kategori: Nyheter och kommentarer

Publicerat

5 tycker om vinterböcker

Dagarna blir längre och temperaturen är låg. Typiskt februari-vinter alltså. Vi frågar vår panel om de läser  fler eller färre böcker under vinterhalvåret? Ge oss ett tips på en bra vinterbok (om vintern, eller som passar på vintern)!

Krister: Jag läser nog fler böcker om sommaren trots att det är skönt att läsa böcker när dagarna blir mörkare. Jag vet inte om den är en vinterbok just, men beskrivningarna av bygget av järnvägen i den norska fjällvärlden i vintertid i Brobyggarna förmedlar människans utsatthet gentemot vinterns krafter.

Jenny: Jag läser fler böcker på vintern än sommaren. Att krypa ihop med en bok samt en kopp te passar på något sätt ihop med mörkret och kylan. För att komma bort från vintermörkret en stund rekommenderar jag En afrikansk kärlekshistoria av Daphne Sheldrick. 

Ros-Mari: Sommar som vinter? Jag läser ungefär en bok i veckan, men det varierar om jag är bortrest eller har gäster. En bra vinterbok är, tycker jag, En vinter i Stockholm av Agneta Pleijel. Kom på 90-talet, lämplig för omläsning.

David: Jag kanske läser lite mer på vintern, kanske blir det även lite tyngre innehåll? Vet inte om det är en vinterbok, men De kommer att drunkna i sina mödrars tårar passar bra just nu. Jag tycker mycket om den.

Bodil: Jag läser ungefär lika mycket året om. Eftersom jag arbetar blir lästiden mer då jag är ledig, men det skiljer inte så mycket. En vinterbok är till exempel Sjöfartsnytt som också är en bra film av Annie Proulx. Granen av Tove Jansson ger också ett underbart perspektiv på vår syn på julgranen.

Fler boktips från panelen hittar du här.

Publicerat

Att läsa tillsammans

Det här med att samlas en helg på en trevlig plats för att läsa ihop är ett fint sätt att både umgås och att läsa. När vi för några år sedan fixade bokresor ville vi göra ett slags knytkonferenser där deltagarna kunde hålla i olika punkter för att på så sätt diskutera böcker och genrer och teman ur olika perspektiv. Det har varit samtal om barnböcker, sex i böcker, ljudböcker, högläsning och jag vet inte allt. En av grundtankarna med resorna att det alltid skulle finnas något att göra för den som ville men att alla gjorde som och vad de ville.

Men det jag numera tycker är skönast är att det inte är så många planerade punkter utan att man får ta det som det kommer. Mer tid för att sitta (eller ligga) och läsa (tyst) tillsammans och mer tid för samvaro. Underbart!

Just så är det Läs-retreat som bokklubben Bokbubblarna arrangerade på Gästis i Varberg. Förra året var Maggan och i år var det min tur. Gästis är ett fantastiskt hotell i centrala Varberg där varenda ledig yta är täckt med böcker. För vår del var det dessutom helt okej att ta med sig några stycken hem. Väldigt fint!

Läs mer och se bilder hos till exempel Och dagarna går. Eller titta på instagram under taggen #böckerbabbelbubbel som dessutom sammanfattar en sådan helg mycket bra! Att överhuvudtaget samla folk med ett gemensamt intresse på en bra plats är roligt och fint sätt att lära känna nya människor. Jag åker lika gärna på stickresor som bokresor och en kombination vore förstås toppen! Tills dess nöjer jag mig att i liten skala med att sticka på bokresor och läsa på stickresor.

Publicerat

En bok att läsa om

Vi pratar gärna om omläsning och i tisdags presenterade vår panel sina tankar om omläsningsböcker.

Maggan: Jag är en entusiastisk omläsare. Har varit det hela mitt liv; läste om Lotta-böckerna av Merri Vik massor med gånger, när jag blev äldre blev det Jane Austen, Maria Lang och Sjövall&Wahlöö. Dessa böcker återvänder jag till även idag. Jag läser relativt sällan om en bok från pärm till pärm, istället har jag mina favoritkapitel, oftast roliga eller romantiska, jag läser om för att må bra eller för att skratta. En tämligen nyutgiven bok som jag gärna läser brottstycken av är Jenny Ofills avd. för grubblerier . Den är faktiskt en helt perfekt omläsningsbok!

Ann-Sofie: Och jag läser så gott som aldrig om. En vän menar att att läsa om böcker gör att man kan få en helt ny läsupplevelse vid omläsning därför att man inte behöver lägga vikt vid ”hur det går”. Det vet man ju då. Så istället kan man njuta av språk, intrig eller vad det kan vara på ett helt annat sätt. En annan kompis läser gärna om en bok när det är stressiga tider. Han vet att boken lugnar (typ) och fyller en funktion som behövs just då. Lite sådär som Maggan beskriver här ovan.

Men ibland händer det. När jag läste Dykungens dotter av Birgitta Trotzig första gången 1995 blev jag helt tagen och tänkte att jag läst en av de bästa böckerna i mitt liv. Jag placerade boken på ett altare och genom åren blev den platsen alltmer guldfärgad och glorifierad. Med rädsla läste jag efter många år om den. Tänk om den inte var så där fantastisk? Det var den. Man kanske kan träna sig till att bli omläsare. Vad säger ni?

 

Publicerat

5 tycker om böcker värda att läsas om

Jag, Ann-Sofie,  läser väldig sällan (aldrig?) om böcker. Så många böcker och allt det där. Men hur ser vår panel på saken?

Jenny: Jag läser nästan aldrig om böcker. Jag tycker att omläsning ibland kan bli en besvikelse jämfört med den första läsupplevelsen av boken. Därför tänker jag att de som skulle kunna vara värda att läsas om är de där det skulle kunna ske en positiv omvärdering av boken.

Krister: Det händer att jag läser om. Gör jag det så beror det på att det var något särskilt som var intressant, och som jag därför vill läsa en gång till. Arto Paasilinnas absurda berättelser passar att muntra upp var och en någon regnig sommardag. Graham Greene är en annan författare som håller för omläsningar.

Ros-Mari: Min första tanke är Diamanttorget, av katalanska Merce Rodoreda. Den handlar om en kvinna som lever i Barcelona, före, under och efter spanska inbördeskriget. Jag läste boken på 80-talet och minns bara att den höll mig i ett oerhört starkt grepp, spännande som en deckare. Jag väntade hela tiden på katastrofen men den kom inte. Eller minns jag fel? Som sagt, här krävs en omläsning. En annan spännande bok är Oskyldigt blod av PD James. Ja, hon är deckarförfattare, men det här är ingen vanlig seriedeckare, Adam Dalgliesh är inte med. Boken handlar om en välutbildad medelklasstjej, adopterad. Historien bygger på en lagändring 1975, som gav brittiska adoptivbarn tillgång till sina biologiska föräldrars identitet. Hon blir överraskad. Mitt tredje läsminne är Istid av brittiska Margaret Drabble. Nästan alla hennes böcker handlar om kvinnor, men just denna bok kretsar kring en man, 38-årige Anthony Keating, som överlevt både skilsmässa och hjärtattack. Hur blev hans möte med Thatchers England? Minns inte allt, måste hitta boken igen, den är på rymmen.

Bodil: Jovisst läser jag om böcker. Men nu är det ett tag sen förutom barnböcker. Barn-och ungdomsböcker kommer tillbaka i omgångar allteftersom barnbarnen växer. Jag läser också om böcker som jag har läst på svenska och sen läser igen på engelska, eller tvärtom. Det senaste jag läste om, var rätt länge sen, men jag tror att det var Bodil Malmsten Priset på vattnet i Finistère.

David är indisponibel den här omgången.

Läs mer från vår panel.