Plötsligt, i princip utan förvarning, blev vi med katter. Ja, två stycken. Så ljuvligt fina är de, och trygga, lugna med i stor integritet. Jag är lite sugen på att läsa på mer om djuret i stort och innekatter i synnerhet. Någon som har tips på bok som inte känns för lättsam och barnslig? Längtar efter något matigt, så hit me!
Bokjuryn
Dotterns dagis har varit med och röstat fram böcker i årets version av Bokjuryn. Det är ett projekt som röstar fram de bästa barn- och ungdomsböckerna från 2010. Det har gått till så att vårt lokala bibliotek har varit och lämnat alla bokjury-böcker till dagiset som de sedan sett till att läsa tillsammans med barnen flera gånger under vintern som varit. Så i torsdags kom personal från biblioteket och hjälpte till med omröstningen så att det skulle gå till efter Bokjuryns alla regler.
De två böcker som vann på dotterns avdelning var Lilla Åsnan törs visst av Rindert Kromhout och Jag är inte sömnig av Jonathan Allen. Ska bli kul att se om de är med bland de mest populära när hela omröstningen är klar 13 april.
Inga fler Kitty!
B Wahlströms meddelar via ett mail till en på Flickbokslistan att de inte kommer ge ut fler Kittyböcker. De senaste kom ut 2010 men nu är det slut. 2012 hade det varit 60-årsjubileum. Tråkigt.
Själv har jag ingen relation till Kitty eller Nancy Drew. Jag fastnade helt enkelt. Jag läste Lotta jag.
Eller häst-böcker.
Vill du gå med på Flickbokslistan så gör du det här. Där diskuteras alla typer av flickböcker.
Solig seglarlunch med Ann Rosman
På en segelbåt, i soligaste Stockholm, lunchade Breakfast Book Club (och hangaround Bob) med författaren Ann Rosman idag. Hon är aktuell med sin tredje bok om kriminalinspektör Karin Adler som löser mordgåtor i Marstrand på västkusten.
Ann Rosman själv kommer från en riktig seglarfamilj. Hon var fyra månader när hon var med på sin första segeltur och har tillbringat varje sommar som barn på däck. Det var de gamla fiskarfarbröderna längs den bohuslänska kustens historier när hon seglade med familjen, som fick Ann Rosman intresserad av seglarhistoria. Hon utbildade sig inom ekonomi och IT och när företaget hon arbetade på fick i uppdrag att restaurera en gammal fyr väcktes även intresset för fyrhistoria och hennes berättelser om Marstrand väcktes till liv.
När hon var föräldraledig med sitt första barn började hon skriva om inspektör Karin Adler som lämnar sin man och flyttar in i sin segelbåt. Tre böcker har det nu hunnit bli och hon kan idag försörja sig helt som författare. Den tredje boken kommer i maj och heter Porto Francos väktare. Ramhistorien handlar om Marstrand som frihamn. 1775 får Marstrand frihamnspriviligier av den dåvarande kungen Gustav III. Det innebar att Marstrand var ett eget land med egna gränser och egna regler. Marstrand fylldes med rika fransmän som flydde den franska revolutionen och judiska handelsmän.
– Man behöver inte hitta på helt egna historier, säger Ann Rosman. Det är roligare att blanda fiction med gammal historia.
Till Marstrand rymmer Agnes från sin familj i Lysekil. Hon beger sig till frihamnen utklädd till man. Tvåhundrafemtio år senare hittas en kvinna och ett barn döda och inspektör Karin Adler kallas in. Rosmans böcker utspelar sig lika mycket på 1700-1800-tal som i nutid och hon väver skickligt samman nutid och dåtid.
– Jag skriver alltid dåtids- och nutidshistorierna parallellt, berättar hon, jag vet inte alltid vad som ska hända eller var berättelserna tar vägen.
Porto Francos väktare utkommer 24 maj på Damm förlag. Ann Rosmans tidigare böcker Fyrmästarens dotter och Själakistan har dessutom översatts och sålts vidare till åtta andra länder.
Maten vi fick ombord kom från Mäster Anders och bilderna är tagna av Leo Ahlgren, Skugge & Co.