Tematrio – Liv och död i titeln

Jag blev förtrollad av Ida Lindés språk i  Norrut åker man för att dö, min stora kärlek bland svenska romaner 2014, trots den förfärande handlingen. Du kan läsa mer om denna fantastiska roman här.

Jag är en stor Håkan Nesser-fan. En av mina absoluta favoriter är Svalan, katten, rosen, döden, den nionde boken om kommissarie Van Veeteren och poliskollektivet i Maardam. En suggestiv text som förmedlar en speciell stämning som jag bara kan beskriva som Nessersk. Du vet själv om du gillar eller ogillar det Nesserska, tror det är sällsynt med något däremellan.

Jag håller alltid tummarna för Joyce Carol Oates när det är nobelprisdags. En av hennes bästa romaner heter på originalspråk: Middle age: A Romance, den mer mjäkiga svenska titeln är Mitt i livet. En intetsägande titel på en fantastisk roman enligt mig, men å andra sidan hade boken inte kunna vara med på Lyrans Noblessers tematrio denna vecka om den inte haft ordet liv i titeln. Berättelsen om Adam Berendt, mannen som alla i den idylliska New York-förstaden trodde sig känna men som bar på en sorg så stor att den måste försonas, är vacker och sorgsen. Faktiskt skulle jag beteckna samtliga böcker ovan som vackra och sorgsna fast på väldigt olika sätt.  Men varför inte egentligen, de handlar alla om liv och död.

 

För er som inte hört Knausgårds prat

Jag vill bara tipsa er som inte lyssnat på författaren Karl Ove Knausgårds sommarprat att göra det. Precis som i hans texter ger Knausgård även i sitt radioprogram oss tid för egna tankar. Nästan meditativt, trots att ämnet är allvarlig, personligt och livsviktigt. Och det är just det där livsviktiga som känns hela vägen genom huden, köttet, in i hjärtat. Väldigt väl värd en lyssning, eller rent av två.

Beundransvärda kämpar

Så här en bit i brevväxlingen mellan Mistral och Ocampo måste jag säga OJojoj. Vilka hjältar! Det är makalöst hur enskilda människor från olika länder kan stötta varandra till samhällelig utveckling. År efter år utvecklar de strategier för hur de ska kunna få sina röster hörda, var och en i sitt land, eller inom sitt område.  De var inte bara ensamma kvinnor i världar där bara män regerade, de var också spjutspetsar på sina domäner.

Nu ska jag läsa vidare. Och kanske skriva ett mejl till någon. Det är inte utan att jag blir inspirerad.

Hurra för nya butiken!

Ett antikvariat öppnar snart mitt emot mig på Östgötagatan. Så himla fantastiskt att jag trots min grava förkylning har gått och hurrat lite för mig själv. Om ni, mot all förmodan undrar var jag håller hus, eftersom jag inte skrivit något på mer än en vecka, så har jag fastnat i tv-serien Brottet. Jag läser inget, och bara kollar på den hela tiden. Men nu är jag strax klar, och då blir det ordning på torpet igen (eller hur jag nu ska formulera det).