Det här är ett inlägg som jag skrev inför mitt första barns födelse då jag plöjde bra mycket mer barn- och förlossningslitteratur än jag gör nu och bloggade på En annan sida. De här två underbara böckerna är dock för bra för att undanhålla er. Därför repriserar jag inlägget. Håll till godo!
Det cirkulerar en uppsjö av graviditets- och förlossningsböcker, för att inte tala om alla barnuppfostrans böcker just nu. Jag har läst ett par nu och det lär dyka upp recensioner och tips här i bloggen vartefter. Jag rivstartar dock med två riktigt underbara böcker från början av 70-talet som min mamma rotat fram åt mig. Nostalgi på hög nivå. Titta och njut och observera att råden är uråldriga och att det rekommenderas helt andra saker idag!
Den första heter Graviditet, förlossning, spädbarnsvård och gavs ut 1972 av Mölnlycke AB och delades gratis ut till alla blivande föräldrar. I den kan man bland annat läsa att alla blivande mammor får besöka läkare tre gånger under graviditeten (något som sen länge är borttaget) och barnmorskan ungefär en gång i månaden de första fem, och sen var fjortonde dag och sista månaden en eller två gånger i veckan. Nu för tiden är det betydligt färre besök.
Man kan också läsa att alla blivande mödrar får genomföra en Wassermanreaktion för att hindra spridning av syfilis och genomgå en skärmbildsundersökning för att behandla eventuell tuberkolos. Känns väldigt 1800-tal.
Järn-, kalk- och vitamintabletter kunde kostnadsfritt hämtas på apoteket och alla uppmanas hålla sig på sin hemort tre veckor före beräknat förlossningsdatum samt vila en stund på dagen varje dag (I wish). Anledning till det var att förlossningen endast var kostnadsfri på moderns hemmasjukhus. Ska man föda någon annanstans fick man vackert betala själv.
Den enda mat man uppmanas undvika är mat som innehåller tomma kalorier. Som exempel ges kakor, wienerbröd, läskedrycker och godis. Rökning bör i största möjliga utsträckning undvikas men, och nu citerar jag ordagrant: ”spritdrycker i måttliga mängder förefaller inte skada fostret men bör ändå användas med försiktighet”.
Så förlossningen då.
Här kan man läsa att om tid finnes får man lavemang för att undvika avföring på barnet och sen duschas man och rakas (!). När allt är klart får man komma in i förlossningsrummet. På de flesta förlossningsanstalter (ja, det står så) får pappan komma med – men på en del finns helt enkelt inte plats eller så måste flera mammor föda i samma rum (!) och då får papporna hålla sig borta. I sådana fall ska personalen hålla pappan underättad om förlossningens förlopp. I slutet av förlossningen måste mamman ligga med benen åtskilda och fötterna i sängens fotstöd och under krystningen hålla i sängens handtag. Man får juice och vatten om man skulle ”råka bli törstig” men ingen fast föda får intagas.
En hel sida (!) ägnas åt pappans roll under förlossningen. Där står bland annat att pappan ska hänga av sig ytterkläder och ta på sig skyddsrock i ett särskilt papparum. I det rummet kan han också ”koppla av en stund och vistas under ronder eller när undersökning pågår i förlossningsrummet”. I övrigt uppmuntras papporna bara finnas till och läsa för mamman, småprata eller hålla handen!
Barnet får efter förlossningen stanna i två timmar hos mamman innan det tas till barnrummet. Där bor barnet under sjukhusvistelsen och sköts av personalen. Mamman får titta på och får barnet då hon ska amma.
Efter förlossningen uppmuntras man att träna. Detta ska man börja med redan under sjukhusvistelsen. På sjuhuset får man stanna mellan 5-8 dagar!
Babys egen bok kom 1971 och gavs ut av Semper. Den går igenom babyskötsel och tips för amning och matning. Här kan man läsa att alla barn får barnbidrag på 330 kronor i kvartalet och att moderskapspenningen är 1080 kronor för alla.
Barnet ska skötas fem gånger om dagen. Då ska man rengöra barnet och byta blöja. En gång om dagen ska barnet badas. Om man vill kan man amma. Man bör inte amma eller mata barnet oftare än var tredje timma. Matningarna bör man lägga klockan 06, 10, 14, 18 och 22 och varje amningsstund skulle vara mellan 15 och 25 minuter. Nu för tiden är det inte lika strikt. Är ungen hungrig ger man den mat typ. För att veta hur mycket barnet äter uppmanades man att väga barnet före och efter maten.
Vidare kan man få läsa att om barnet föds under sommarhalvåret kan man gå ut med det redan första veckan men under vintern, blåsig höst och våren ska man passa sig. Då kan man gärna vänta en vecka innan man går ut första gången. Om det är soligt ska man undvika att barnet får sol i ansiktet men resten av kroppen kan solas med fördel under kortare stunder men så småningom även längre när huden vant sig vid solljuset. Idag uppmanas inga småbarn vistas oskyddade i solen – på med solskyddsfaktor och skyddande kläder!
Roligast är väl ändå den här bilden på expertpanelen som står bakom all fakta i böckerna. Ljussättningen är verkligen fantastisk. Där är allt från specialsköterska, överläkare och en sjukgymnast!
