Körsbär och 3 favoriter

För ganska länge sedan nu fick vi en fin utmärkelse av Böcker böcker böcker. Det innebar att vi skulle lista tre favoritförfattare och rekommendera en bok av varje. Eftersom vi är två stycken här på Breakfast Book Club, som dessutom läser olika typer av böcker har vi enats om en författare, och sedan valt en var.

Det gemensamma valet: Joyce Carol Oates är en av de författare vi båda läser och gillar. Oates som är en av världens mest produktiva författare lockar med sina relationsuppbyggnader och samtidsbeskrivningar. Vi enas om att rekommendera Blonde (2001). Oates berättelse om Marilyn Monroe är liksom allt hon skrivit, mycket dokumentärt i känslan, men nu på ett mer uppenbart sätt eftersom personen faktiskt existerat på riktigt.  Försiktigt öppnas dörren till Monroes liv, från barnsben, då hon var Norma Jean, genom drömmar, tankar, förhoppningar, tonår, relationer; Hela förvandlingen till världens egna blondin, den ensammaste av dem alla.  Allt är beskrivet med stor närhet och detaljrikedom, klart underbyggd av många timmars reseach, men utan att för den skull utge sig för att vara biografisk alls. Och kanske är det där vi har kärnan till romanens storhet, Oates mod att beskriva en av vår tids största fenomen,  och göra henne till människa.

Petras val: En av mina favoritförfattare är Sparkle Hayter. Fantastist namn eller hur? Hon har skrivit de underbara böckerna om Robin Hudson som jag skrivit om förrut. Robin jobbar som tv-journalist på ett program som kan liknas vid TV3:s Insider. Hon har en helt galen chef och tvingas hela tiden in i omöjliga uppdrag och ska lösa fall på de mest kontroversiella sätt som dolda kameror och wallraffning. De är superbra och jätteroliga och inte alls några tråkiga mossiga deckare utan man garvar hela tiden. Tre av hennes böcker är översatta till svenska: Hårda bullar, Snälla flickor och Riktiga karlar.

Johannas val: Jäkligt svårt faktiskt, men jag väljer ändå att lyfta fram Joan Didion än en gång. Inte för att hon egentligen behöver det, utan för att jag vill. Denna nordamerikanska sanningssägare som i essä efter essä, reportage, efter reportage beskriver hur hon ser samhället utvecklas, avvecklas eller rent av stå helt still. Med skönlitterärt språk lockar hon läsaren att fara med på äventyr i verkligheten, som tydligt är alltid överträffar dikten. På svenska ( det finns ett flertal magnifika samlingar på engelska för den som får mersmak) finns strålande samlingen Att lära sig själv att leva, kanske så långt ifrån en klassisk självhjälpsbok man kan komma. Hjälper, det gör den dock, i princip mot allt.

Testar Thomas Bernhard

Känslan kan nästan liknas vid lycka, när jag hittade Thomas Bernhards Undergångaren i bokhyllan. Måste ha varit en av de som vår polare Jakob lämnade. På svenska dessutom. Och tyskspråkig i original. Passar mycket bra.  Så japp, min första Bernhard ska alltså läsas nu, börjar att ta med den i badet, den bästa platsen att läsa.

Att läsa Vida

Nu är jag klar med Vida av Patricia Engels. Recension kommer. Jag kan dock redan nu förbereda er på att jag är mycket nöjd. Också för att jag hittade bästa stället att läsa den på, med vy över området Palermo i höjd med trädkronorna. Det passar boken på något sätt, att se hustaken, en liten del av trettonmiljonstaden där jag befinner mig. Vida handlar tillfälligheterna som gör livet, förutsättningarna vi har, tar och ger varandra. Personen vi får följa boken igenom har föräldrar från Colombia, alla nu boende i USA, och det sydamerikanska påbråt sätter stor prägel på självsynen och sätt att handskas med vardagen och de stora frågorna. Det är väl därför de smutsiga hustaken, tvättlinorna, kullerstensgatorna och den nittiotalsinspirerade discomusiken från bilarna passar så bra, sedda lite uppifrån medan jag läser.

Andreas Ekström skänker bort Hemliga pappan

Andreas Ekström bloggade för några år sen anonymt som Hemliga pappan. Bloggen resulterade i en bok som sålt bra både som inbunden och som pocket. Men, den överupplaga finns kvar och nu vill förlaget som Andreas Ekström ligger på förstöra böckerna eftersom det kostar pengar att lagra böcker som inte säljs. Andreas har valt att själv ta hand om böckerna och istället för att låta dem förstöras skänker han dem nu till olika institutioner där boken skulle passa.

Själv har jag föreslagit min barnmorskemottagning. De skulle säkert kunna och vilja dela ut böcker till intresserade pappor.

Har du förslag på var böckerna kan skänkas? Lämna ett meddelande i Andreas Ekströms blogg.

Visst är det ett helt fantastiskt initiativ!