Världsbokdagen: Dödgrävarens dotter – JCO

Petra:

DÖDGRÄVARENS DOTTER av JOYCE CAROL OATES
Vansinnig tråkigtOredigerat manusFörstår ingenting. Det är några av de åsikter jag hittar när jag googlar Dödgrävarens dotter. Jag finner ingenting tråkigt eller oredigerat över den. Jag älskar varje sekund av boken och tycker historien om Rebecka Schwart är fullkomligt fantastisk. Jag tycker aldrig det blir långtråkigt som det kunde bli i Fallen eller Blonde utan här tycker jag Oates håller bra tempo hela tiden. Berättelsen är verkligen en feministisk hyllning till en otroligt stark kvinna.

Och slutet. Brevväxlingen är genial. Jag fullkomligt älskar slutet!

Det här är ett inlägg i vårt tema: Böcker som inspirerat oss med anledning av Världsbokdagen, 23 april.


Världsbokdagen: Paul Auster – New York-trilogin

Johanna:

PAUL AUSTER – NEW YORK-TRIOLOGIN
Paul Auster, New York-trilogin slog mig som något hårt i huvudet. Jag blev totalt chockad och begeistrad av Auster och hans metasätt att behandla sin historier. Spännande, fint, magiskt och vackert, ibland skrämmande, eller egentligen ganska ofta. Oavsett- läsvärd som bara den.

Det här är ett inlägg i vårt tema: Böcker som inspirerat oss med anledning av Världsbokdagen, 23 april.


Världsbokdagen: Lyckan kärleken och meningen med livet

Petra:

ELIZABETH GILBERT – LYCKAN KÄRLEKEN OCH MENINGEN MED LIVET
Elizabeth Gilbert ligger på badrumsgolvet och har ångest. Hon är strax över 30 och bor med sin perfekta man i sitt perfekta hus och lyckas inte bli gravid med de perfekta barnet. Ett barn som hon inte vet om hon vill ha. Vad vill hon ha? Vad är livet? Till slut bryter hon upp, flyttar ut ur det perfekta huset, skiljer sig och efter långa månader av sorg drar hon ut på en årslång resa för att hitta sig själv. Hon väljer att tillbringa fyra månader vardera i Italien, Indien och Indonesien. Alla länder som börjar på bokstaven I som i jag på engelska. På engelska heter boken Eat, Pray, Love vilket är en mycket bättre titel faktiskt eftersom det är precis vad boken handlar om.

Boken är uppbyggd i 108 kapitel, inspirerad av ett indiskt radband som har 108 kulor och varje land får 36 kapitel vardera. Varje kapitel kan dessutom läsas fristående eftersom varje kapitel innehåller en inre resa. Sammantaget följer det en kronologisk ordning. Lysande gjort. Meningen är att man ska kunna läsa lite här och där när andan följer på, men jag sträckläste den helt.

Boken är välskriven och otroligt inspirerande. Fast lika många som älskar den verkar också hata den! 🙂

Det här är ett inlägg i vårt tema: Böcker som inspirerat oss med anledning av Världsbokdagen, 23 april.


Världsbokdagen: Truman Capote – Portraits and observations

Johanna:

TRUMAN CAPOTE – PORTRAITS AND OBSERVATIONS
Truman Capotes Portraits and Observations: The Essays of Truman Capote är en guldgruva. Jag har inte läst alla texter, men jag har läst många. Och liksom Didion har Capote ett fantastiskt öga för sin omgivning,sylvass i sitt sätt beskriva den.

Det här är ett inlägg i vårt tema: Böcker som inspirerat oss med anledning av Världsbokdagen, 23 april.