Kategori: Recensioner

Publicerat

Liv efter liv av Kate Atkinson.

liv_eftr_nyam_10750[1]I parallella världar lever Ursula Todd parallella liv. Hon föds under en rykande snöstorm 1910, i sitt första liv är hon dödfödd, i ett av de kommande lyckas hennes mor klippa av navelsträngen som bildat en strypsnara runt hennes hals. Atkinson utnyttjar hela sin potential som berättare i denna fantastiska roman. Hon broderar många, både längre och kortare löpare av Ursulas olika liv, och jag fascineras av hur många berättelser det faktiskt är möjligt att skapa utifrån samma utgångspunkt.

Förmodligen kan man dra ett antal slutsatser om parallella världar och hur olika val påverkar den enskilda människan, men det överlåter jag till någon annan. För mig tar Atkinson ett litterärt grepp i sin roman och låter läsaren följa med på en resa tillsammans med Ursula och låter oss uppleva de  möjligheter som finns i intrigen.

Liv efter liv skildrar framförallt tiden under 1900-talets två världskrig och åren däremellan. Starkast grips jag av skildringarna av livet i London under blitzen. Ursula tillhör en räddningspatrull som har till uppgift att gräva fram överlevande ur de bombade husen. Medkänslan och godheten hos räddarna är intensivt beskriven. Familjen Todd är den samma i alla Ursulas liv, hennes syster Pamela är sympatiskt skildrad, modern Sylvie en styvnackad kvinna. medan fadern Hugh blir min favorit, jag älskar hans kärleksfulla smeknamn på Ursula ”Min lilla björn”.

Jag lyssnade till boken, Anna Maria Käll har gjort en utmärkt inläsning av texten. Jag är dock en van lyssnare, jag har hört från andra att man tycker boken är svårlyssnad pga. hoppen i Ursulas olika liv.

Utgiven på Massolit förlag 2015, översättningen är gjord av Anna Strandberg.

Publicerat

Bokpicknick i Rålambshovsparken med PeKå Englunds ”Född på en söndag”.

GetAttachment[1]Vårens sista bokcirkelträff blev en picknick i Rålambshovsparken i ett aningen kyligt Stockholm. Trots vädret var vi långt ifrån ensamma där i parken, vi svenskar är ett entusiastiskt folk när det kommer till att låtsas att det är sommar.

De flesta av oss gillade Född på en söndag framförallt skildringen av huvudpersonen Jarls ”Jalles” barndom. Ett maskrosbarn i 60-talets Örebro som växer upp med en psykiskt störd mamma och en frånvarande pappa, men som har turen att få en kärleksfull styvpappa. För oss som är jämnåriga med Jalle och författaren, var boken en chokladask av referenser och  minnen från 60 och 70-talen.  Inte minst Jalles stora passion, seriealbumen om Tintin.

Här är några av kommentarerna:

Aningen spretig men helhetsintrycket var bra.

Beskrivningen av hur Jalle anpassade sig efter mammans nycker var smärtsam.

Positivt helhetsintryck men romanen kunde kortats ner.

Bäst var skildringen av Jalles barndom.

Jag hade svårt med kvinnoskildringarna.

För mycket konstlat sex.

Fick ångest av mamman.

Skildringarna av jetsetlivet kändes fåniga.

Slutet var mycket snyggt.

Barndomsskildringen var fascinerande.

Slukade boken fast början var bäst.

Svårt att få ihop skildringen av Jalle som ung och Jalle som vuxen, fattades något i mitten av romanen.

Klockan som Jalle bar och hela tiden bytte ut, sa väldigt mycket om honom som person.

Jalle valde en kvinna som var lik hans mamma.

Kan man sina Tintin-album är Född på en söndag ett måste! Likaså om man minns racerföraren Ronnie Pettersson och hans våldsamma och tragiska död.
Född på en söndag är utgiven av Nordstedts 2015 och är PeKå Englunds debutroman.

Publicerat

Gengången av Ingelin Angerborn

8405185756_4a470484ea_nJag har ett litet smyckeskrin. När man fäller upp locket är där en spegel på insidan och så dansar en liten balettdansös en evighetsdans till speldosans musik. En liknande skrin hittar Ellinor på en loppis, och den mystiska loppisägarinnan säger att det är just hon, just Ellinor, som är den rätta för att ta hand om skrinet.

Speglarna i locket drar Ellinor in i en annan värld, där någon behöver hennes hjälp. Men hur ska det gå till? Då dyker Oliver upp, en fin kille som blir lika engagerad i ballerina-problemet och tillsammans, alltid tillsammans, kommer de på hur de ska göra.

En spännande och förtrollande historia, med övernaturlighet och skiftande tidsplan och magiska speglar. Fint berättat som vanligt av Angerborn och på en otäck-nivå lagom för 9-12-åringar. Och för mig.

Gengången. Ingelin Angerborn. Utgiven av Raben&Sjögren 2015

– – – – –

Den fina dansbilden är hämtad härifrån.

Publicerat

Stenarna skola ropa av Ruth Rendell.

9789100154349[2]Att flera mord kommer att ske och varför de kommer att ske, vet vi redan efter bokens inledande mening:

 Eunice Parchman dödade familjen Coverdale därför att hon inte kunde läsa eller skriva.

Ruth Rendells Stenarna skola ropa från 1977 räknas idag som en klassiker i spänningsgenren. Eunice Parchman föds under knappa omständigheter i 30-talets London. Omständigheterna bidrar till att hon aldrig lär sig läsa och skriva. Hon bor tillsammans med sina föräldrar tills båda är döda. Vid tidpunkten för faderns död har Eunice hunnit bli medelålders och hennes analfabetism har utvecklats till en skamlig hemlighet. Hon är streetsmart och uppfinningsrik men faderns död ställer till bekymmer, hon har förvisso skött allt det praktiska men han har läst och skrivit åt dem båda. Efter att ha idkat utpressning för sin försörjning under en period, söker hon arbete som hushållerska hos den välsituerade familjen Coverdale och flyttar ut på engelska landsbygden.

Styrkan i romanen är dess skoningslöst exakta personporträtt och dess dialoger. Jag kommer på mig själv att nästan le ett sardoniskt leende då jag läser om den pladdrande Melinda Coverdale och sucka överinseende över Jacqueline Coverdales totala brist på förmåga att tolka något utanför sin begränsade världsbild. Skildringen av Joan Smith, kvinnan som blir Eunice vän är obehagligt levande. Förutom att vara en spänningsroman är Stenarna skola ropa  även en bok om det tidiga 70-talets klassamhälle i Storbritannien. Men framförallt är det en skildring av Eunice Parchmans bittra öde, det totala nederlaget i att inte behärska färdigheten att läsa och skriva.

Nyutgiven som klassiker i pocket på Albert Bonniers Förlag, översättningen är gjord av Nils Larsson.