Kategori: Recensioner

Publicerat

Resten får du ta reda på själv

Bokcirkeln Prosa & Marmelad hälsar den här gången på hos Bonnier Carlsen . Vi diskuterar Lauren Olivers bok Resten får du tar reda på själv, en roman som likt filmen Måndag hela veckan låter huvudpersonen Samantha leva om samma dag om och om igen. Samantha och hennes tre kompisar är riktigt taskiga tjejer som ständigt plågar sina skolkompisar på Thomas Jefferson High. I synnerhet Juliet som är ”ett riktigt missfoster.” Det är Cupid day, fredagen före Alla hjärtans dag och rosor ska delas ut på skolan med hemliga och ohemliga avsändare på de medföljande meddelandena. Juliet får också en ros. Med meddelandet Kanske nästa år, men troligen inte. Roligt va? Samantha och kompisarna skrattar hånfullt.

På kvällen går tjejerna på fest och där har Juliet — missfostret Juliet! — mage att dyka upp. Ja, fan hon ber ju om att bli uppspöad eller hur? På vägen hem från festen krockar tjejerna i en brutal bilolycka. Samantha och hennes vänner dör omedelbart. Men så nästa morgon vaknar Samantha och det är fredag och Cupid day igen. Flera gånger får hon nu chansen att betrakta sitt liv en gång till.

Hos Bonnier Carlsen dricker vi te och skajpar vi med Lauren Oliver som dricker frukostkaffe i en stuga i Oregon. Hon ger skrivtips (skriv varje dag, läs mycket) och lästips (John Green, Jeffrey Eugenides) och ger ett otroligt trevligt intryck så jag skäms genast för att jag snabbläste halva hennes roman.

För jag erkänner att jag tröttnade på dag fyra. Speedläste varannan sida.  Även om det här cirkelberättandet gör att man förstår Samantha och hennes kompisars stil något mer och kanske hittar sidor hos dem att gilla blir det lite segt, tycker jag. Jag saktade dock ner farten då den sista gång fredagen skulle upplevas. Sista dagen som skulle kunna bli sentimental och gråtmild men blir inte det. (Utom på på det sättet att jag vet att boken tar slut och att det därför inte blir någon åttonde dag för Samantha. Bara det fick mig att bli rörd.) För slutet och upplösningen har oväntade drag som spiller över hela romanen och gör att jag tycker romanen i sin helhet är läsvärd.

Resten får du ta reda på själv. Lauren Oliver. Utgiven 2010, på svenska av Bonnier Carlsen 2012.

_____

Hos Lotta kan du läsa mer om Prosa & marmelad.

Publicerat

Tjugofyra timmar Oslo

Jag rullar in på Oslo S när han handlöst faller från en scen i Paris. Hela hans liv borde passera revy. I stället: Ett fruset ögonblick och med ens ser han sig själv stående utanför Bruns Musikk & Noter på Bygdøy allé och längtar efter en Fender Stratocaster. Jag tar spårvagn nummer 12 åt samma håll. Något Musik & Noter finner jag inte. Inte heller Finsens blomsterbutikk som romanjaget i Saabyes Cirkus tar anställning hos när han vill finansiera den galet dyra och galet vackra gitarren. Blomsterbud med uppdrag att leverera blommor i hela Oslo. Snart fyller han sin anteckningsbok— Blomsterbudets bibel — med gatunamn efter gatunamn

Och det slog mig att de flesta gatorna i staden, i varje fall inom Oslo 2, hade namn efter generaler, kungar, biskopar, hovmarsalkar, gudar, präster, professorer, häradshövdingar, ståthållare och andra högdjur.

Längs spårvagnens fönster rinner regnet nu. Jag ser igenom allt, noterar gatunamnen, nickar igenkännande. Här levererade han blommor och här och här. Och där:  Haxthausens gate 17 där den hemlighetsfulla Aurora Stern bodde! Som jag älskar att läsa romaner på den plats de utspelar sig.

Saabyes Cirkus är ändå långt mer än gatunamn i Oslo. Långt mer än en barndomsberättelse. Det vuxne berättaren är hela tiden närvarande och för mig med elegans fram och tillbaka i tid och rum. Som jag fascineras över sättet att berätta och hålla mig — läsaren — helt i sin hand. Språket och ordvändningarna, så välfunna och unika.

Tjugofyra timmar senare åker jag tillbaka mot Stockholm. Jag har hunnit att besöka operahuset två gånger, tittat på klassisk balett och förundrats över att tåspetsdans lever kvar 2012. I Saabyes cirkus är nästan tusen kronor intjänade och avgörandets punkt nås när expediten i Bruns Musikk & Noter säger:

Du kan få den på avbetalning. 965 konor idag. Och så hundra kronor i månaden från och med första januari. Vad sägs om det?

Fiestaröd strata eller morgonrodnadens gudinna? Valet är enkelt.

Saabyes Cirkus. Lars Saabye Christensen. Utgiven 2006. På svenska av Wahlström & Widstrand 2008.

_____

Det här var min februribok, vald av Hermia. Tack!

Publicerat

Tabula Rasa Hotels

Böcker som utspelar sig i trendiga områden, Stureplan och Stockholms nattliv finns det en hel radda nu och jag talar inte om den undre världen som så eminent skildras i Jens Lapidus nu mera klassiker Snabba cash. Nej, jag menar den lite mer fina världen. Om de där som jobbar på magasin, på creddiga förlag, på reklambyråer och där handlingen utspelar sig i Stockholms nattliv. Det är böcker som Stockholm rosé, De skamlösa, Elsas mode, Jaktsäsong, Stella & Sebastian med flera.

Foto: Kalle Assbring

Tabula Rasa Hotels säljs in som en bok om reklambranschen i Stockholm och det är därför jag vill läsa boken. Jag är nyfiken på branschen, på världen de lever i, men istället får jag ännu en berättelse om en människa utan känsla för ansvar, som missköter sitt jobb och sina relationer.  Som super, knarkar och knullar genom sitt liv och glider genom projekten på en räkmacka. Blasé.

Boken delas in i ett irriterande före och efter och ärligt talat märker jag ingen skillnad i bokjagets handlande. Det händer liksom ingenting med honom. Han är en osympatisk skitstövel som missköter jobb och kunder och som vandrar mellan tre kvinnor och trots att han reser bokstavligen till jordens ände och tillbaka för den ena så blir jag inte övertygad om att det handlar om några äkta känslor utan bara en del i de snabba kickar han vill åt. Han övertygar inte och jag undrar om det inte är det författaren ändå vill beskriva. Det är rätt skickligt.

En otroligt tragisk människa jag har svårt att känna sympati för. En bok jag lägger åt sidan, inte helt oberörd av ändå. Ett rätt gott betyg trots allt.

Tabula Rasa Hotels ges ut av Forum och kom nu i februari. Författaren heter Jonas Joelsson och det är hans debutroman.

Publicerat

Besatt(a)

Jag berättar roliga historier om den akademiska världen för kollegorna och de tycker att jag är osedvanligt rolig, spirituell och välorienterad i de ryska romanklassikerna. Har du verkligen varit på Tolstojs gods Jasnaja Poljana? undrar de. Uhum, svarar jag med en liten axelryckning och fortsätter visste ni att det finns en liten liten risk att Tolstoj faktiskt förgiftades och inte dog av ålderdomssvaghet? De häpnar. Är detta sant, Ann-Sofie, är detta sant? Jag nickar och skakar på huvudet på en och samma gång.

Saken är den att det är så inspirerande att läsa Elif Batumans bok Besatta där hon berättar om sin passion för och forskning om de ryska romanförfattarna. Hon är så rolig och klipsk i sin bok att jag önskar att det var jag som blev så där besatt av Tolstoj när jag läste litteraturvetenskap, att det var jag som åkte på konferenser för att diskutera de ryska författarna, att det var jag som läste ryska för att komma dem ännu lite närmre. Läsningen av hennes akademiska äventyr gör mig vimmelkantig av längtan till romanerna. Det slår nästan över.

Så, kollegorna, förlåt att jag ljög. Det var inte jag som var på Jasnaja Poljana. I alla fall inte på riktigt. Men det är sant att jag läser Besatta och det räcker riktigt långt.

Besatta. Elif Batuman. Utgiven 2010. Min svenska utgåva är utgiven av Natur&Kultur 2012.