Jag har lite svårt att förhålla mig till Elin ”Grynet, ta ingen skit” Eks nya bok om tanter. Å ena sidan tycker jag att det är en fin bok som också ger tanten en slags återupprättelse. Man beskriver i inledningen tanten som en tuff tjej som vågar säga ifrån, som inte tar nån skit och som visar civilkurage. Hon vill höja tantens status berättar hon för TT Spektra. Det satsas inga pengar på tanter och hon ses som helt assexuell. Elin Ek vill att tant inte längre ska ses som ett skällsord.
Trots att den är fin, välgjord och humoristisk tycker jag att den samtidigt hyllar hemmafru-idealet med alla sin tips om hur man kokar långkok, syltar och saftar. Kan inte låta bli att fundera på hur motsvarande farbror-bok skulle se ut? Njea….det känns inte så där jättefräscht faktiskt.
Jag skulle egentligen ha varit med på premiären av Snittar & realiteter ikväll, after noon tea och bokcirkel om boken med Elin Ek, men sjuka barn höll mig hemma. Det ska bli spännande att läsa om vad de andra bokbloggarna som var där sa om boken.
TITEL: Supertanten FÖRFATTARE: Elin Ek. FÖRLAG: Bonnier Fakta.
Till psykoterapeuten Patricia Philips kommer en dag en man för att söka hjälp. Det visar sig att han inte kan låta bli att stjäla saker. Saker han inte vill ha men som han av olika skäl känner sig tvingad att sno åt sig ändå.
Vi sitter runt ett vackert bord, signerat G Asplund, och samtalar stillsamt om Salome. Vi är oense. Några pekar på att författaren verkligen kan bygga en historia, att hon kan berättarkonsten. Andra hakar upp sig på de platta karaktärerna som blir pappersfigurer runt huvudpersonen Elsa. Att kombinationen myt, symbolik och vardagsliv aldrig smälter samman till något helt.