Inlägg

Publicerat

Darling: om Lilian och prins Bertil av Helena Dahlgren

En förtjusande fin kärleksroman baserad på Prins Bertils och Lilians kärlekshistoria, paret som träffades i krigets London under 40-talet, men som fick vänta många långa år på att få gifta sig. Lågmält och intensivt berättas om hur de möts och hur deras vänskap utvecklas till stark och obeveklig kärlek. De vet vad de känner och vill, men deras förhållande är skört, Bertils prinstitel gör att deras kärlek inte kan befästas genom giftermål.  

Jag tycker väldigt mycket om språket i Darling, gammaldags med en kvinnlig ton när Lilian berättar, lite mer återhållsamt när det är Bertil. Orden som porlar fram doftar 40-tal och och jag njuter av allt outsagt och passionerat som göms mellan raderna. Tyckte också mycket om Julia Dufvenius uppläsning.

 Utgiven på Lovereads 2024, är första delen i romanserien Kunglig kärlek.

Publicerat

Bokfrukost om Fri kärlek av Tessa Hadley

Höstens tema i frukostbokklubben är ”Godbitar från vår bokhylla”. Ni vet hur det är, man blir entusiastisk och köper boken när den kommer ut, men av någon anledning blir den stående oläst i hyllan trots att den helt säkert är väldigt bra. Andra böcker tränger sig före! Nå, nu tar vi fram några stycken och först ut var Fri kärlek av Hadley som vi tycker så mycket om.

Här träffar vi Phyllis som lever ett tämligen småborgerligt liv. Det är sent 60-tal och hon känner sig nog inte helt nöjd med livet. Sonen ska snart till internatskola och livet kommer te sig helt annorlunda. När så sonen till en god vän bjuds in på middag ställs saken på sin spets. Phyllis ser något annat liv att leva och lämnar helt enkelt man och barn.

Vi blir väldigt engagerade i den här berättelsen, den har många bottnar, många saker att resonera kring och vi är överens om att Hadley är one of a kind när det kommer till romaner. Fragment ur vårt samtal:

* Karaktärerna framställs så väl, de är mångfasetterade, ingen är god eller ond.
* Språket är ju fantastiskt. Som en flod som strömmar, sömlöst, till synes enkelt men stilistiskt perfekt.
* Phyllis, man ogillar henne i början, men jag förstår verkligen att hon är tvungen att göra som hon gör. Fri kärlek är dubbeltydigt.
* Dialogerna är träffsäkra. Hadley är exakt motsatsen till tondöv.
* Fördomsfritt gestaltat.
* Men jag begriper inte det där vurmandet för smuts! Skitiga golv, skitiga lakan. Äckligt.
* Nicolas är bortskämd. Han skulle aldrig kunna göra nåt av det han gör utan att backas upp av mammas pengar.
* Roger (Phyllis man). han är verkligen en god människa. Omhändertagande.
* Vilka vändningar det är i romanen!
* Skulle Phyllis dotter gjort revolution om inte mamman stuckit?
* Nu vill vi läsa mer av Hadley. När kommer nästa roman?

Utgiven 2022. På svenska hos Wahlström & Widstrand samma år i översättning av Marianne Tufvesson. Det fina fotot av Hadley: Copyright/fotograf: Carlotta Cardana

Publicerat

Skrapenatta av Lars Mytting

Mytting går i mål. Så var rubriken i chatgruppen om den sista delen av Lars Myttings trilogi om systerklockorna. För nu är denna långa fantastiska berättelse om norska Butangen avslutad. I bokform vill säga, för hos oss läsare kommer den leva kvar länge, det är jag övertygad om.

Häromkvällen hade vi en good night bookclub där vi resonerade oss igenom hela historien. Vi konstaterar att det är lätt att leva sig in i människorna genom århundradena, känna med och för dem. Romansviten tar sin början med Systerklockorna som utspelar sig under 1800-talet. Hekneväven startar precis då 1900-talet tar sin början och här i Skrapenatta kommer vi till andra världskriget.  

Man kan diskutera vem eller vad som är huvudperson i den här episka berättelsen. Är det någon av Astridarna Hekne? Prästen Kai Schweigaard som hårt drev igenom att en ny kyrka måste byggas? Kanske Gerard Schönauer, studenten som kom från Tyskland för att rita och dokumentera stavkyrkan som byn har eller snarare hade. Kanske är det kyrkan själv? Eller de två klockorna som gjöts till minne av tvillingsystrarna, sammanväxta med varandra, och som vävde den mytomspunna Hekneväven. Det är svårt att välja, och inte behöver man ens.

När vi nu nått slutet av den här romansviten säger vi att vi beundrar en författare som så litterärt ror i land alla trådar, skapar stor trovärdighet där researchen måste vara omfattande och ändå aldrig tar över och bygger mångfacetterade människor. Och nog känns det rätt tomt när vi slår ihop boken.

Utgiven 2023, på svenska hos Wahlström & Widstrand 2024, i översättning av Lotta Eklund.

Här kommer ett PS. Mytting har också skrivit Hästkrafter om en nedläggningshotad mack/bilverkstad. Sjukt bra, gav mig en helt ny känsla för bensinstationer. Ved – tycker man om trä och att elda är den ett måste. Och så Simma med de drunknade. En av de böcker jag skulle ta mig till en öde ö.

Publicerat

Stormfågel av Ann Cleeves

En klassisk brittisk kriminalroman av välrenommerade brittiska Anne Cleeves. Har faktiskt aldrig läst något av henne trots om hon legat högt på min att läsa-lista under många år. Men nu var det dags och jag blev inte besviken. Bäst gillade jag det dåliga vädret! Utspelas i en by vid kusten i norra Devon och stämningen i boken accentueras av vindarna, regnet och dimman. Mattew Venn heter kommissarien som leder polisteamet som kallats dit efter att sjöräddningen anträffat en mördad man i en livbåt mitt under rykande storm. Venn är en klassisk brittisk deckarkommissarie med en del outrett inom sig, bland annat det faktum att han under en tid som barn bodde i den lilla byn och att hans mor var medlem i det konservativa religiösa samfund som verkar på orten. 

Venn och hans folk inrättar ett kontor på ortens pub och påbörjar det omständliga arbetet med att söka upp och prata med ortens invånare om deras relation till den döde mannen. Okej, man söker sig även till ett par grannorterna men i denna typ av deckare finns mördaren alltid nära.  Det är bara att läsa och låta sig underhållas med ett par twister och ett par extra lik på vägen fram till upplösningen. Den uppmärksamma funderar kanske ett extra varv på varför det ibland är så väldigt svårt att reda ut släktrelationer i utredningarna, själv fnissar jag i mjugg, sedan länge vet jag att britterna inte har någon fungerande folkbokföring. På mitt jobb brukar vi säga att UK betyder utan kontroll och ännu lite elakare GB =gömda brottslingar. 

Ett par veckor efter att jag läst klart stormfågel läste jag en artikel i DN som roade mig omåttligt. Handlade i och för sig om brittiska tv-serier men om ni frågar mig är det lika applicerbart på böcker. Har tyvärr lyckats försnilla artikelförfattarens namn men så här lyder texten:

” Efter en sommar framför brittiska kriminalserier har jag insett den stora fördel deras manusförfattare har och som deras svenska kolleger saknar. Jag talar naturligtvis om bristen på fungerande folkbokföring. Hoppsan, stans antikvitetshandlare visar sig i själva verket vara mordoffrets länge saknade bror! Oj, kusinen alla trodde var död sedan trettio år tillbaka lever och har hälsan i byn ett par mil bort!

 I Sverige skulle fallet vara löst med ett par knapptryck på ett tangentbord i polishuset. I Morecambe Bay, Bath eller Brighton kan alltsammans kavlas ut till tre fyra avsnitt.

Säg aldrig mer att det är den personliga integriteten som blivit mest lidande på vårt historiska arv från kyrkböcker, husförhörslängder och övervakande myndigheter. Säg aldrig mer att det är wokeism och dålig fantasi som är de svenska manusförfattarnas stora bekymmer när de ska knåpa ihop sina intriger. När det i själva verket är personnumret och Skatteverkets register. ”

Som sagt, nu vet ni varför släktskap kommer som en överraskning mot slutet av brittiska böcker samt varför brittiska utredare ibland kan kännas som anakronismer. Men strunt i det, genren är klassisk och underhållande.

Utgiven på Albert Bonniers förlag 2024. Översättning av Johan Nilsson.