Frukostintervjun: Cecilia Klang

Förra året svepte Kan innehålla spår av Tommy Roos som en virvelvind bland oss läsare och lämnade stort avtryck, inte minst hos mig själv. Nu har Cecilia Klang släppt den andra boken om småorten Forshammar, I södra Norrland väntas regn. Jag har läst halva nu (bra!) och pausar för att dyka ner i författarens frukostvanor.

Godmorgon Cecilia, vad äter du till frukost?
Svart te och smörgås. När jag är ledig blir det långfrukost och då plussar jag på med juice, kanske yoghurt med granola och bär. Och (mycket viktigt!) ALLTID något sött som avslut. Gärna en croissant med nutella bredvid.

Gott! Vad läser du helst till frukost, tidning eller bok?
Tidning. 

En bra morgonroman, vad kan det vara?
Oj, svårt. Kanske något med korta kapitel så att man inte blir kvar i sängen hela dagen. 

Smart! Vad läser du just nu?
”Vackra värld var är du” av Sally Rooney. 

Vilken bok är den första du minns?
”Godnattsagor om Anders, nästan 4” av Kerstin Thorvall. Jag kommer ihåg att jag kände mig trygg och varm när mina föräldrar läste den för mig och jag älskade illustrationerna av Ilon Wikland. 

Jag tycker fortfarande att det är en fantastisk bok som visar storheten i allt det som kan tyckas vardagligt. En korvgrillning blir magi. 

Har du någon bok som betytt mycket för dig?
”Priset på vatten i Finistère” av Bodil Malmsten. Jag var 21 när den kom och jag blev golvad av hennes sätt att skriva, så lekfullt och samtidigt så exakt och knivskarpt. 

Sedan dess har hon varit en stor inspirationskälla för mig, både i mitt arbete som copywriter och i mitt författarskap.

Och så funderar vi över vad du använder som bokmärke?
Ett superfint litet pappersmärke med tofs på, som jag fick av de trevliga bokhandlerskorna på Bokhandeln i Eksjö när jag var där på ett författarbesök i höstas. 

Skriver du på något nytt?
Ja, det gör jag. Jag skriver på den tredje och avslutade delen i serien om det påhittade lilla brukssamhället Forshammar och människorna där.  

Hurra! Förresten, vi gillar ju bokklubbar, är du med i någon?
Tyvärr inte. Jag är dålig på klubbar över lag.

 En viktig avslutande boknördsfråga är förstås hur du sorterar böckerna i hyllan?
I färgordning. Helt ologiskt och lite smådumt, men ack så snyggt.

Håller med! Tack för intervjun, och ha en fin fortsättning på dagen.

Fel tid, fel plats av Gillian McAllister

En klipsk och spännande roman om en tidsresa. Jen ser hjälplöst på när hennes 18-årige son knivskär en annan man till döds. Somnar förtvivlad och urlakad på kvällen för att vakna upp dagen före händelsen. För varje dag som går flyttas hon bakåt i tiden och hon inser så småningom att hon har möjlighet att förhindra mordet. Sträcklyssnade i helgen, var helt enkelt tvungen att veta hur det skulle sluta.

Tidsresor i böcker är vanskliga, kommer på rak arm bara på två där jag verkligen trott på historien, Stephen Kings 22/11 1963 om Kennedymordet och förstås Tidsresenärens hustru av Audrey Niffenegger där en bibliotekarie åker fram och tillbaka i tiden. Fina romaner båda två. Och jag tror även på McAllisters tidsresa, tycker att Jen är en sympatisk huvudkaraktär som genom att leva om brottstycken av sitt liv ser händelser och människor i ett helt annat ljus. Tror det är i Jens betraktelser som bokens styrka och fascination ligger och som gör den till en bladvändare av rang.

Utgiven på Albert Bonniers förlag 2023, översättning av Katarina Jansson 

De rättrådiga av Tinna Lindberg

Det finns en speciell plats i mitt hjärta för politiska thrillers och här får jag mitt lystmäte. En snygg debut som utspelas på utrikesdepartementet i Stockholm. Diplomaten Linnea Bielke ska precis tillträda posten som ambassadör i Kongo-Kinshasa då hon plötsligt står inför fakta, jobbet är inte längre är hennes. Det enda svar hon får är att någon riktat allvarliga anklagelser mot henne, man delger henne inte vem eller vad. Linnea är ursinnig, hon börjar göra egna eftersökningar och hittar av en slump handlingar med trådar bakåt i tiden, till 1961 då den svenske generalsekreteraren Dag Hammarskjölds plan störtade under oklara omständigheter över det som är dagens Kongo. Linnea förstår att någon fruktat att hon som ambassadör inte skulle ha tvekat att dra fram de nya uppgifterna i ljuset. 

Det är det internationella politiska spelet som skildras, hur besvärande uppgifter sopas under mattan, hur mutade politiker låter sig köpas av skoningslösa profitörer. Egentligen är De rättrådiga en klassisk spänningsroman men placerad i en helt annan miljö och sammanhang än tex de vanliga polisromanerna. Väldigt uppfriskande att i stället läsa om utrikesdepartementet och politiskt rävspel både utomlands och i Sverige. Det är mångfasetterat, roligt och skickligt gjort. Gillade slutet och när jag bara några dagar efter avslutad läsning satt på jobbet och råkande få telefon från just UD, log jag i mjugg…  

Utgiven på Modernista 2023.

Dagbokens dag i dag

Idag är det dagbokens dag har jag fått höra. Jag älskar verkligen dagböcker och skriver introspektiva betraktelser sedan barnsben. Numera kallar jag dem loggböcker, efter Bodil Malmsten. Jag vet nästan alltid vad jag ska skriva. Eller det vet jag inte men så fort jag sätter pennan mot pappret skriver jag. Det har aldrig varit några problem. Jag läser också gärna andras dagböcker. Det finns något rytmiskt i de där daterade texterna. (Därvidlag avviker jag själv dock. Daterar aldrig en bokstav i skrivböckerna.)

Johanna Ekströms dagböcker är fantastiska att vara i. Hon samlade sina texter och kommenterade dem dessutom vilket gör att det blir ett samtal mellan två personer, fast ändå samma. Lars Noréns dagböcker läste jag med intresse och diskuterade gärna med andra. Och nu levererar Ulf Lundell sina Vardagar med god kontinuitet. Tack för det! Att lyssna på dem om kvällarna är det bästa som finns.

Andra dagböcker jag har läst med behållning:
Jag tänker på Nötskrikor av Michel Ekman
En bok av dagar av Patti Smith
Barndomsbrunnen av Göran Greider som inte riktigt är en dagbok men så bra läsning
Fårdagboken av Axel Lindén.
Alla loggböcker av Bodil Malmsten
(och en bonus, Bridget Jones dagbok )