Inlägg

Publicerat

Färskt vatten till blommorna av Valérie Perrin

Blev väldigt glad när jag såg att denna ljuvligt melankoliska franska roman blivit nominerad till årets bok 2023. Den liknar ingen annan bok utan är ”one of a kind”, väldigt speciellt berättad.

Handlar om trädgårdsmästaren Violette som bor och arbetar på en kyrkogård. Hon lever i nuet och njuter av stunden, läsaren kommer så småningom bli varse varför. Om någon frågar om hon aldrig är rädd för de dödas spöken svarar hon att de enda spöken hon tror på är minnena. 

Hennes bibel är en av mina favoritromaner, John Irvings Ciderhusreglerna, som hon läser om och om igen. Hon var ett föräldralöst barn som flyttade runt mellan olika fosterhem, hon finner tröst i att låtsas att hon i stället bott på barnhemmet i Ciderhusreglerna. Allteftersom hennes liv blottläggs förstår läsaren hur innerligt väl hon behöver en roman att fly in i.
Vi behöver alla romaner att fly in i som kanske just denna om Violette. 

Utgiven på Editions J 2022, översatt av Sara Gordan.

Publicerat

Malibu brinner av Taylor Jenkins Reid

Hennes titlar har flödat bland boktipsen. Evelyn Hugos sju äkta män, Daisy Jones & The Six, Äkta kärlekar. Men för min del har de bara fladdrat förbi. Inte hamnat så högt upp på Att läsa-listan (om ens) Omdömena verkar vara polariserade? Antingen jättebra eller jättedåligt. Läs vad Maggan skriver om Evelyn Hugos sju äkta män.

Nå, med det sagt fick jag Malibu brinner i näven och jag har läst den med stor behållning. Bra tänker jag, att jag har en hel hoper andra böcker av författaren att hugga in på. I Malibu placeras vi i slutet av augusti 1983. Det är dagen då den spektakulära festen ska gå av stapeln. Ninas årliga fest. Den som alla, A-L-L-A, vill få en inbjudan till. Nina är storasyster i den syskonskara som berättelsen kretsar kring. I återblickar från 50-talet och framåt får vi också lära känna föräldrarna, den mytomspunna rockstjärnan Mick Riva och June som älskar Mick mer än han älskar henne. 1983 är det på sitt sätt en trasig syskongrupp, men med stark sammanhållning. Till kvällens fest dyker förstås överraskning efter överraskning upp och det blir ett häftigt crescendo.

Jag är barnsligt förtjust i tidsmässiga ramberättelser, när vi tar oss framåt timme för timme i kapitlen. Historien fördjupas och breddas, min spänning och förväntan stiger i takt med tiden. Redan i inledningen slås det fast att Malibu brinner med jämna mellanrum. Men jag tänker på den engelska titeln, Malibu rising. För det är ju det andra, det hoppfulla, oavsett om det handlar om människan eller naturen. Att något (åter)uppstår vilket i alla fall i några avseenden kommer att ske här. Spänningen och konflikterna kontrasteras snyggt med den laid-backiga surfarmiljön. Mycket filmiskt där det är enkelt att för sitt inre se de fyra syskonen stå på sina brädor högst upp på vågorna. Sand överallt. Mixen blir strålande och jag tycker det ska blir fint att läsa mer av Taylor Jenkins Reid.

Malibu brinner. Taylor Jenkins Reid. Utgiven 2023 av Bookmarks i översättning av Cecilia Berglund Barklem.

Publicerat

Djävulsvind av Ray Celestin 

Ray Celestins kvartett av historiska kriminalromaner är något av det bästa jag läst inom genren. Det var därför med ett visst vemod jag avslutade Djävulsvind, som skildrar Los Angeles under sent 60-tal. (I Celestins romaner är alltid staden där berättelsen utspelas en av huvudkaraktärerna). Vi får träffa Ida, Dante och Louis Armstrong igen, äldre med krämpor, men still going strong. Santa Ana vindarna blåser genom staden och som alltid är berättelsen mörk, en noir. En skildring utifrån den lilla människans perspektiv och ett USA där rasismen och korruptionen frodas och förtrycker. Mina tankar far ofta till dagens USA och jag undrar hur mycket som egentligen har förändrats i världen egentligen? Tekniken har utvecklats men människan är den samma. 

Fick en fråga från en annan läsälskare om man kan läsa Djävulsvind fristående och det kan man naturligtvis, men jag rekommenderar starkt att man börjar med den första Yxmannen som utspelas i New Orleans på 20-talet och därefter fortsätter till Chicago med Mafioso och New York med Gangsterns klagan. Det är persongalleriet som binder samman böckerna och jag har tyckt mycket om att följa dem genom livet. 

Utgiven på Southside Stories 2022, översättning Hanna Williamsson.

Publicerat

Amors pilar av Wibke Brueggemann

Alltså Katherine Cooper-Bunting. När ens bästa kompis behöver komma över en förlorad kärlek och blir kär i Katherine Cooper-Bunting så gäller det att göra allt för att hjälpa till. Till exempel att få dem att prata med varandra. Till exempel att se till att de är med i samma amatörteater. Till exempel att själv inte bli kär i Katherine Cooper-Bunting.

Men 2 av 3 är väl ändå rätt bra, tänker Tilly. Till saken hör också att farfar som just drabbats av demens flyttar hem till familjen. Men ingen har riktigt tid med honom, och det blir Tilly som får ta hand om saken. Mot sin vilja.

Jag var otroligt förtjust i Wibke Brueggemanns förra bok, Lycka för losers och jag är nog ganska säker på att jag tycker bättre om den. Men den här är sannerligen inte långt efter. Amors pilar är en rolig, underhållande bok med svärta för unga vuxna. Det är kärlek och relationer och kriser och förlåtelse. Men framför allt välskrivna karaktärer som är omöjliga att inte tycka om, och att TYCKA om.

Amors pilar. Wibke Brueggemann. Utgiven på svenska 2023 hos Natur & Kultur. Översättningen är gjord av Amanda Svensson och jag TROR att det snygga omslaget är gjort av Sara Acedo.