Stockholm 1923, under midsommaraftonen invigs det nya vackra stadshuset. Bland besökarna på invigningen befinner sig Julia Ekengren, några timmar senare mördas hon i sin lägenhet på Tegnérgatan. Mordet framstår som en gåta och polisen börja nysta i Julias förflutna och ett tragiskt livsöde blottläggs. I denna Ljunghills andra roman återser vi kriminalaren John Stierna från den fina debuten En osynlig. En yngre och mindre luttrad Stierna kanske, Lykttändaren utspelas fem år före En osynlig.
En smula vemodigt berättad griper romanen tag. För mig är den främst historisk, jag fäste mig vid Julia och jag älskade skildringen av Stockholm runt förra sekelskiftet. Det är uppenbart att romanbygget har föregåtts av ett omfattande researcharbete, berättelsen är fylld av insiktsfulla detaljer från den världsbild som rådde då. Jag får mig en bit historia levandegjord genom att ta del av Julia liv som barnhemsbarn och fosterbarn. Hon växer upp i en av de första villaförorterna där hon tillhörde den tjänande klassen som fosterbarn till en fattig änka. Men deckardelen och skildringen av poliserna Stierna och Lydman är fantastiskt bra den också och mycket välförtjänt är Lykttändaren nominerad till Årets bok 2017. Jag som haft en solklar favorit till priset har börjat vackla.
Utgiven på Wahlström & Widstrand 2016.
törst av allt