Bokfrukost om I södra Norrland väntas regn

Det första vi måste säga är att Cecilia Klangs boktitlar är så otroligt klipska. Vid första anblicken tänker man att det är en bit fyndig och romanpassande väderprognos, och det är det förstås, men när man läst boken förstår man att det är närmast är en förklaring till viktiga delar i boken. Så smart!

Häromdagen hade vi säsongens första bokfrukost och fick möjlighet att äta med och prata med författaren. (Vill ni förresten veta mer om Cecilias frukostvanor måste ni ju läsa intervjun). Vi hade alla haft en bra läsning och diskussionen blev livlig och bitvis högljudd. Romanen är karaktärsdriven och just de komplexa karaktärerna är så roliga att prata om. De är mångfasetterade. Somliga gillar man mer, andra mindre.

Huvudpersonen är Susanne som bor i bruksorten Forshammar tillsammans med maken Lars. Hon har tagit hand om hem och barn i många år. Men nu visar det sig att Lars vill sluta som chef på företaget och har köpt en härlig kåk utanför Halmstad dit han tänker sig att de ska flytta. Men det tänker inte sig inte Susanne. Flytta från Forshammar! Så otroligt dumt och sorgligt att han vill det. Så hon flyttar ut till sin mammas rätt slitna sommarstuga för att fundera över vad hon ska göra med livet.

Lite så här sa vi:

Åh, denna Lotta. Inte för att jag särskilt gillade henne i stort sett hela boken, men så otroligt driftig kvinna! Utan henne skulle väl samhället stanna.

Det är intressant att få lite glimtar från förra boken.

Romanen är så välkomponerad och är lättläst med ett bra språk.

Carl, han har gått alla förverkliga dig själv-kurser eller hur. Kommer han komma fram någon gång?

Jag gillar tillbakablickarna, det blir som ett pussel. Och när man slår igen boken så förstår man ju så mycket, hur folk blir som de blir.

En riktigt bra relationsroman!

I södra Norrland väntas regn. Cecilia Klang. Utgiven hos Polaris förlag 2023. Om Kan innehålla spår av Tommy Roos har jag skrivit så här.

Frukostintervjun: Cecilia Klang

Förra året svepte Kan innehålla spår av Tommy Roos som en virvelvind bland oss läsare och lämnade stort avtryck, inte minst hos mig själv. Nu har Cecilia Klang släppt den andra boken om småorten Forshammar, I södra Norrland väntas regn. Jag har läst halva nu (bra!) och pausar för att dyka ner i författarens frukostvanor.

Godmorgon Cecilia, vad äter du till frukost?
Svart te och smörgås. När jag är ledig blir det långfrukost och då plussar jag på med juice, kanske yoghurt med granola och bär. Och (mycket viktigt!) ALLTID något sött som avslut. Gärna en croissant med nutella bredvid.

Gott! Vad läser du helst till frukost, tidning eller bok?
Tidning. 

En bra morgonroman, vad kan det vara?
Oj, svårt. Kanske något med korta kapitel så att man inte blir kvar i sängen hela dagen. 

Smart! Vad läser du just nu?
”Vackra värld var är du” av Sally Rooney. 

Vilken bok är den första du minns?
”Godnattsagor om Anders, nästan 4” av Kerstin Thorvall. Jag kommer ihåg att jag kände mig trygg och varm när mina föräldrar läste den för mig och jag älskade illustrationerna av Ilon Wikland. 

Jag tycker fortfarande att det är en fantastisk bok som visar storheten i allt det som kan tyckas vardagligt. En korvgrillning blir magi. 

Har du någon bok som betytt mycket för dig?
”Priset på vatten i Finistère” av Bodil Malmsten. Jag var 21 när den kom och jag blev golvad av hennes sätt att skriva, så lekfullt och samtidigt så exakt och knivskarpt. 

Sedan dess har hon varit en stor inspirationskälla för mig, både i mitt arbete som copywriter och i mitt författarskap.

Och så funderar vi över vad du använder som bokmärke?
Ett superfint litet pappersmärke med tofs på, som jag fick av de trevliga bokhandlerskorna på Bokhandeln i Eksjö när jag var där på ett författarbesök i höstas. 

Skriver du på något nytt?
Ja, det gör jag. Jag skriver på den tredje och avslutade delen i serien om det påhittade lilla brukssamhället Forshammar och människorna där.  

Hurra! Förresten, vi gillar ju bokklubbar, är du med i någon?
Tyvärr inte. Jag är dålig på klubbar över lag.

 En viktig avslutande boknördsfråga är förstås hur du sorterar böckerna i hyllan?
I färgordning. Helt ologiskt och lite smådumt, men ack så snyggt.

Håller med! Tack för intervjun, och ha en fin fortsättning på dagen.

Kan innehålla spår av Tommy Roos av Cecilia Klang

Åh Tommy! Jag är på din sida direkt.

Den här romanen har en klassisk utgångspunkt på det viset att part ett i relationen lever på och tycker att det tickar väl och går? Inte har man funderat så mycket på om man är lika kär som förr, men det är man väl. Part två har däremot tröttnat för länge sen, men ordnar ett möte hos parterapeuten för att få rätsida.

Och så släpper part två bomben: Jag vill skiljas, jag har träffat en annan. Sedan två år.

Jag blir så otroligt upprörd. Hur kan man göra så? Det är så illojalt, fegt och respektlöst att inte berätta långt tidigare för sin partner, och dessutom att droppa en sån livsomvälvande grej hos terapeuten!

Men det är ju en bok, lugnar jag nu mig själv, och greppet gör att jag tycker än mer om Tommy. Han kämpar på. Ner i gropen av chock och ilska till att börja med, med för mycket alkohol och utbrott. (Man önskar alla en sådan god kompis som Tommy har i barndomsvännen Chabbe, optimistisk och peppande.) Och nu hotas dessutom fabriken av nedläggning.

Vi är i småstaden, alla vet allt om alla. Tommy trivs här och det blir en bra kontrast där exfrun Martina inte bara har en inredningsbutik som plockar in omvärldens trender, utan också att den hon blivit kär i är en fransk fotograf. Tommy har sin bakgrund som rocksångare i ett band och till persongalleriet infogas också den internationellt berömda operasångerskan vars karriär gått i kras och hon tvingas återvända till barndomsstaden.

Jag läser verkligen med glädje den genommänskliga berättelsen om Tommy Roos. Han utvecklas under romanens gång, så klart, och får vidgade vyer och tankar. Och man önskar verkligen den mannen allt gott. Hur ska det gå?

Kan innehålla spår av Tommy Roos. Cecilia Klang. Utgiven av Bokförlaget Polaris 2022.

Dags för Breakfast Knitting Club 🧶🧶🧶

Jag stickar ungefär lika mycket som jag läser. Två–tre timmar varje dag. Ibland gör jag båda samtidigt, ibland var för sig. På 80-talet stickade jag, som så många andra, otroligt mycket. Jag tyckte om vitt bomullsgarn eller färgglada garner i konstmaterial. Här är en typisk 80-talsutstyrsel som jag kunde hittas i (min mamma intill).

En annan falang på den här tiden ägnade sig åt ullgarn och att växtfärga dito. Det föresvävade aldrig mig att ha sådana dova färger och dessutom i stickiga ullgarner! Men när min stickning tog ny fart igen för några år sedan tog jag ullen till mitt hjärta. Och numera vill jag absolut både klä mig i och färga i alla möjliga naturfärger.

Ju mer jag stickar desto mer gillar jag bra böcker om stickning och garn. Det får inte bara vara en samling mönster. Nej, jag vill lära mig av experterna om hur de tänker. Hur gör de när de sätter ihop färger, väljer motiv, bestämmer garn? Vilka tips och tricks har de att rekommendera med sin långa erfarenhet? Sådant tycker jag är avgörande för att en stickbok ska bli intressant. Här är tre sådana som kommit i min väg:

I Stickning & växtfärgning säger författaren Signe Siemsen att” färga med växter är som att måla av naturen, med naturen som målarfärg, på naturen som canvas”. Hennes bok är som ett naturens konstverk i sig, med inbjudande vackra bilder (av Jessica Sidenros). Men grejen med boken är att den är så detaljerad, pedagogisk och djuplodande för ett lära sig om bra växtfärgande. Hur man gör, och inte gör för den delen, i alla de olika stegen. Jag uppskattar också hur den beskriver annorlunda metoder, som att skapa spräckligt garn med hjälp av frön och växtdelar, för att få spännande resultat. När garnet är klart och färgat finns ett gäng mönster att sticka. Lika fint och tydligt instruerande. Pangbok helt enkelt!

Carina Olsson bok Fair-Isle-stickning använder färginspiration från både Shetlandsöarna och Gotland. Det jag gillar allra mest i den är hur man kan tänka när det gäller färgval. Carina är enastående i att kombinera färger så att alla kommer till sin rätt. Hon beskriver både hur man kan inspireras av naturen och hur man sedan omsätter sina valda färger till något vackert. Här finns också en rad mönster till vackra fair isle-kläder att sticka. Fantastisk!

Jag har skrivit om Erika Åberg tidigare, men här blir det med bild. På mig! Ur hennes bok Sticka till vardags är den här tröjan Austasjoen hämtad. Hur snygg!

Hela boken är full av snygga och praktiska kläder för alla, att slita på till vardags. Erika skriver: ” Att sticka plagg till sig själv eller andra är att tillverka både skydd och bärbar omsorg. Det är konst, vetenskap och kärlek i den ljuvaste av kombinationer.” Åh! Precis så är stickningen också för mig.

Mer om stickning har jag skrivit. Stickning och växtfärgning finns hos NoK. Fair Isle-stickning finns hos Polaris fakta. Sticka till vardags finns hos Semic förlag.