Bokens första kapitel innehåller en genialisk twist, liknar faktiskt inte något annat jag läst. Maggie Rose, jurist som slagit in på författarbanan är bokens huvudkaraktär, hon nystar i rättsfall där det kan antas att fel blivit begånget. Vid flera tillfällen har dömda blivit släppta efter att Maggie skrivit om deras fall. Därmed inte sagt att de är oskyldiga, Maggie är intresserad av att kartlägga rättsprocessen ingenting annat. Hon åtar sig endast fall där hon är säker på att vinna.
Jag lyssnade till Sharon Bolton vid ett par seminarium under Crimetime Gotland. Om denna sin sista roman berättade hon att hon velat utforska det faktum att våldsbrottslingar dömda till många års fängelse får mängder av kärleksbrev från kvinnor som vill frälsa dem, älska dem och gifta sig med dem. Vad händer Maggie då hon åtar sig fallet med trippelmördaren Hamish Wolfe, går den till synes kyliga blåhåriga advokaten samma väg till mötes som kvinnorna i hans fanclub?
Jag har blivit rekommenderad att läsa Bolton vid flera tillfällen, på crimetime i Visby såg jag därför till att köpa och få Daisy i kedjor signerad av författaren. Att det blev just Daisy beror på att boken är så snygg. Bolton menar att hon skriver i den gotiska traditionen och det dova svarta omslaget med tusenskönorna i Martenskängan kändes mitt i prick.
Dessvärre tycker jag att omslaget och första kapitlet är det som är bäst med boken. Intrigen håller inte hela vägen till slutet, jag kunde faktiskt räkna ut sakernas tillstånd alldeles för lätt. Jag tror dock att Sharon Bolton kan bättre än så här. Det är alldeles för många som uppskattat hennes tidigare böcker och alla författare har en och annan liten dipp, Daisy kan vara Boltons. Någon som har en rekommendation?
Utgiven på Modernista 2016. Översättningen till svenska är gjord av Lilian Fredriksson & Gabriel Setterborg.