Etikett: Fandom lit

Publicerat

Huset Longbourn av Jo Baker

Longbourn är herresätet där Elizabeth Bennet, hjältinnan i Jane Austens klassiska roman Stolthet och fördom, växer upp.  Jo Bakers roman, baserad på denna klassiker, är dock något annat än de populära ”travestier” som jag tidigare skrivit om här.

Ett av Jane Austens främsta kännetecken är att hon aldrig skildrar något eller någon utanför sin egen sfär. Hon är en mästare på att låta sina romanfigurer avslöja sina karaktärsdrag genom rappa dialoger, dock skriver hon  aldrig en dialog där inte en kvinna deltar. I förlängningen nämns jungfrun Sarah bara i förbifarten då hon hjälper huset Longbourns unga damer med kamning, hushållerskan Mrs Hill  förekommer mer, men förmodligen mest därför att Mrs Bennet skriker efter henne i tid otid. Det är kring Sarahs och Mrs Hills liv som romanen Huset Longbourn kretsar.

Tjänstefolket på Jane Austens tid levde i en hård verklighet helt beroende av sina husbondars välvilja. Om någon tvivlat på att tvättmaskinen är den mest nödvändiga hushållsmaskin någonsin uppfunnits kommer hen inte längre att tvivla efter att ha läst om Sarahs bykdag. Elizabeth som inte drar sig för leriga promenader, (ni minns kanske hur hon promenerade till Netherfield eller hur Mr Darcy genskjuter henne i parken runt Rosings), är helt beroende av att Sarah ser till att hennes underkjolar är fläckfria. Elizabeth är förmodligen inte alls medveten om tvätteriets vedermödor. Inte helt bekvämt för undertecknad som alltid sett upp till Elizabeth.

Romanen tar oss långt bortom Longbourn,  skildrar livsöden som Jane Austen inte ens låter oss ana, trots dess vidd så ställer jag mig frågan om man som läsare inte har en klar fördel av att kunna sin Stolthet och Fördom ?

Alla minns Mr Darcy, men hur många uppfattar det motsägelsefulla i att Mr Collins faktiskt nedlåter sig att konversera med tjänstefolket eller det humoristiska i att han berömmer dem för att dörren till hans gästrum är ”lättöppnad”?  Jag ler i mjugg när Sarah funderar över om Mr Darcy härstammar från en ”ätt av jättar”. Men det vrider sig i magen då Wickham dyker upp i Longbourns kök och ger lillpigan karameller.

Om ni funderar på att läsa romanen för Mr Darcys skull lär ni att bli besvikna, han är nästan inte alls med, lite som tjänstefolket i Austens ”moderroman”. Finns en viss bitande Austensk ironi i detta, i alla fall enligt mig.

Jag tyckte väldigt mycket om Huset Longbourn, inte minst därför att Jo Baker avslutar sin roman, om än väldigt annorlunda, så minst lika vackert som någonsin Jane Austen gjorde.

Huset Longbourn är utgiven på Wahlström & Widstrand 2014 och är översatt till svenska av Molle Kanmert Sjölander.

Publicerat

Det finns aldrig tillräckligt många Jane Austen-romaner – del 2

Har kommer mina tips på Jane Austen-fandom. Redan glömt? Läs del 1!

  • Bäst är förstås Sanditon! De 11 första kapitlen är skrivna av Jane Austen och resten av boken av en annan dam. Finns på svenska som jag skrev igår. Handlar om badorten Sanditon och de inbillningssjuka medlemmarna av familjen Parker. Lämpar sig utmärkt även för Jane Austen-puritaner. Har sett den svenska översättningen på bokbörsen annars finns den alltid att tillgå på engelska.
  • Pamela Aidan, bibliotekarie och Jane Austen fantast har funderat över Mr Darcy. P&P är ju skriven utifrån Elisabeths perspektiv, här berättas historien utifrån Darcys . Tre delar finns av Aidans ”Fitzwilliam Darcy trilogy”: ”An assembly such as this”, ”Duty and Desire” samt ”These three remain”. Det finns ett antal böcker skrivna från Darcys synvinkel, men av de jag läst tycker jag att Aidans böcker är bäst. Kan mycket väl läsas av Jane Austen puritaner.
  • Abigail Reynolds har skrivit ett antal variationer på frågan ”What If?” Mycket underhållande, dock något ojämnt. Men, om man är osäker på att läsa engelska texter så skulle jag rekommendera att börja med Reynolds noveller i A Pemberley Medley alternativt den söta What would Mr Darcy do. Vissa av Reynolds böcker kan vara jobbiga om man är Jane Austen-puritan.
  • Sharon Lathan, skriver serien The Darcy saga. Hon är en skicklig romanceförfattare, men hon utgår från P&P filmen som gjordes 2005 där man tog sig vissa friheter med historien. Om man inte tycker om filmen ska man kanske undvika den här serien. Det förekommer många och heta sängkammarscener i Lathans böcker.
  • Linda Berdoll var den första P&P författaren som tog oss med in i paret Darcys sängkammare. Hon har skrivit tre mycket ambitiösa böcker varav den första Mr Darcy takes av wife faktiskt är översatt till ryska. Väldigt underhållande, engelskan är inte helt lättillgänglig, men det är väl värt besväret att rådfråga sin telefon då och då. Puritaner bör dock vara mycket avvaktade till Berdolls böcker.
  • Victoria Connelly har skrivit A weekend with Mr Darcy som handlar om Jane Austen fans på träff under en weekend. Lättläst engelska och mycket underhållande med massor av referenser till Jane Austens böcker. Det här är bra böcker även för Jane Austen puritaner. Finns nog någon puritan i persongalleriet, om jag tänker efter.

Jag har köpt de flesta av mina böcker via Adlibris, jag vet dock att Jane Austen fandom lit har börjat publiceras som e-böcker. Om ovanstående inte känns rätt och det var några år sedan du läste Stolthet och Fördom kan jag kanske locka till omläsning. Boken fick 2011 en välbehövd och mycket förtjänstfull nyöversättning signerad Gun-Britt Sundström, utgiven av Albert Bonniers förlag.

Gästbloggare: Margaretha Weimar