Häxorna av Elisabeth Östnäs

Hällaby i Skåne, år 1711. En obarmhärtig tid med fattigdom, pest och krig. Den unga Isabella är lillpiga hos prästen, där hon delar sina aldrig sinande sysslor med mostern Karna. Mostern är byns läkekvinna, eller som vissa bybor menar, trollkona. Isabellas syster Annis är gift och lever även hon ett mödosamt liv med hårt slit för att sörja för sin växande barnaskara.

Elisabeth Östnäs har på ett fantastiskt vackert och poetiskt språk skapat en roman som heter duga! Som ger själ, gestalt och djup åt det liv som levdes i en skånsk by för 300 år sedan, allt från varje syssla till glädje, kärlek, vämjeligheter och sorg. Språket gör mig stundtals andlös även när jag läser om grymhet, skoningslöshet och den starkes rätt att ta för sig.

Skildringen av dansen som Isabella leder på midsommarafton när hennes livs kärlek, soldaten Gabriel, uppenbarar sig i en vrångbild,(syn) är kanske bokens vackraste passage. Glädjen i att dansa, fira och uppleva den trolska sommarnatten i ett liv fyllt av umbäranden är så trösterikt livsbejakande.

För några år sedan kom Elisabeth Östnäs ut med skräckromanen Feberflickan som jag fått mig rekommenderad vid flera tillfällen. Ska definitivt läsa den nu.

Häxorna är utgiven på Forum 2019.

An American Marriage av Tayari Jones

Ett felaktigt domslut får ödesdigra konsekvenser för nygifta paret Roy och Celestial. Lågmält och nära skildrar Tayari Jones ett ungt svart medelklasspar i dagens USA. Roy har helt enkelt befunnit sig på fel plats vid fel tidpunkt och blir trots alibi dömd för ett brott han inte begått. Det är outsägligt sorgligt när domen faller och Roy rent fysiskt blottar sin förtvivlan. Det ska ta fem år i fängelse innan han får resning. Fem långa år då Roys och Celestials äktenskap sätts på paus. Mellan raderna finns frågan om en annan hudfärg medfört en annan dom?

Jag blev djupt berörd av An American Marrige, som var en helt annan roman än jag förväntat mig. Skildrar främst mellanmänskliga relationer, var inte alls någon form av spänningsroman.  Juridiken finns naturligtvis där, men i bakgrunden.  Paret Roy och Celestial berättar omlott och jag läslyssnade på den amerikanska ljudboken som är helt fantastisk, den lätta sydstatsaccenten ger framförallt Roy liv och gestalt. Tycker om att läsa böcker som utspelas i det verkliga USA, bortom Hollywoodfilm och skruvade TV-serier.

Tayari Jones belönades mycket välförtjänt med Woman Prize for Fiction tidigare i år och ” Ett amerikanskt äktenskap” ges i dagarna ut på svenska av Forum Förlag. En utmärkt bokcirkelbok och naturligtvis en roman som förtjänar många läsare. Tayari Jones kommer även till bokmässan i Göteborg i september och jag ser fram emot att höra henne berätta om romanen och om sitt författarskap.

Länk till Forum hittar du här. Jag lyssnade via Storytel.

Motiv X av Stefan Ahnhem

En kvinna blir bestialiskt mördad på klassisk Helsingborgsmark, en annan kvinna vaknar med känslan att någon har varit inne i hennes lägenhet medan hon sov. När hon ser sig i spegeln blir känslan till visshet. Stefan Ahnhem är tillbaka med den fjärde boken i serien om Fabian Risk som tar vid direkt där den förra boken Arton grader minus slutade. Än en gång bevisar Ahnhem att han är en fullfjädrad spänningsförfattare, Motiv X är pepprad med driv, dramatik och snabbas scenbyten. Jag är fast redan från början, inte minst med anledning av cliffhangern i förra romanen, jag vill veta om det som antyddes verkligen är sant. Jag skulle nog rekommendera att man läser böckerna i ordningsföljd.

Ahnhems böcker är klassiska polisromaner i den stil som karaktäriserade Henning Mankells, Åke Edvardssons och Håkan Nessers 90-talsdeckare. En bukett poliser med väldigt mycket outrett inom sig; De är loners, jobbar helst ensamma och skiter i regler. Aktuella samhällsproblem är ofta bidragande till de brott de utreder. Genren skapades av amerikanen Ed McBain som inspirerade Sjöwall och Wahlöö till sin serie om 10 romaner om ett brott. Klassiska polisromaner som fortfarande är väldigt läsvärda. Jag får en känsla av att polisdeckaren är på väg ut, eller så har spänningsgenren utvidgats så pass att de försvinner lite? Jag vet inte, Sverige är i alla fall väldigt bra på precis allt inom Nordic Noir och Ahnhem är en av de författare som ser till att det förblir så.

Här kan du läsa recensionen av Arton grader minus.

Utgiven på Forum Förlag 2018. 

Frukostintervjun: Katarina Bivald

2013 kom Läsarna i Broken Wheel rekommenderar och blev en supersuccé i massa länder. Jag skrev att den kändes så positivt amerikansk (exakt vad jag menade vet jag inte riktigt men läste och hade det bra) . Nu finns hennes tredje roman här En dag ska jag lämna allt det här.

Godmorgon Katarina! Vad äter du till frukost?
Kaffe. Jag börjar alltid dagen med en kopp kaffe i sängen, där jag tänker på dagens skrivande, stirrar ut på björken utanför eller skolkar med en bok.

Läser du helst morgontidningen eller en roman till frukosten?
En roman. Helt klart. Jag kan inte hantera nyheter så tidigt på morgonen. Ibland läser jag mer tema-reportage eller kulturdelen av t.ex. the Guardian, men generellt sett försöker jag hålla världen borta tills åtminstone andra koppen kaffe.

Så, en bra morgonroman, vad kan det vara?
De sista hundra sidorna på gårdagskvällens bok, om man nu har varit så disciplinerad att man slutade läsa i tid och faktiskt gick och la sig. Det här händer mig så sällan att det alltid är lite av en lyx att vakna upp till det härliga slutet av någon bok.

Eller hur! Vad läser du just nu?
Just nu läser jag om Dick Francis, en fantastisk engelsk deckarförfattare som brukade vara stjärnjockey och sen blev bästsäljande författare. Hans böcker utspelar sig alltid i någon sorts hästmiljö, men huvudpersonerna är allt från jockeys, tränare, vinexperter, säkerhetstjänstanställda, privatdetektiver eller konstnärer. Han var stor på åttiotalet, men hans böcker är faktiskt förvånansvärt tidlösa. Jag hittade min första Dick Francis i föräldrarnas bokhylla när jag var fjorton, och har läst om dem sen dess. Annars blir det mycket engelska mysdeckare för tillfället.

(Vi vill också fråga dig: vad skriver du på just nu? men fattar om du
inte vill svara)
Det är väldigt tidigt än så länge, men idén inkluderar en engelsk by, flera bibliotek, ett mord (jag har ännu inte bestämt mig om jag bokstavligen ska ha ett lik i biblioteket, men det är oerhört frestande) och en bitter författare med skrivkramp och hennes tappra yngre assistent som måste lösa mordet. Jag vill skriva en lättsam hyllning till den engelska litteraturen. Ja, nu när jag tänker på det måste det nästan finnas ett lik i biblioteket. Men jag kan lova att butlern i alla fall inte kommer vara den skyldiga. Eller …?

Vi skriver upp boken på att-läsa-listan direkt! Skyldig butler eller inte. Vad använder du som bokmärke?
Hundöron! Jag har aldrig förstås folk som blir upprörda över det. Det ska märkas att en bok har varit älskad: kaffefläckar, chokladfläckar och förstås mängder med vikta hörn.

En viktig avslutande boknördsfråga är förstås hur du sorterar böckerna i
hyllan?
Det är en organisk och ständigt pågående process. I mitt sovrum har jag främst skönlitteratur, sorterad i bokstavsordning men med en särskild Att läsa-bokhylla. Det krävs förstås en hel Billybokhylla, inte bara ett hyllplan. Jag kan aldrig ha en ”hög” med olästa böcker på nattduksbordet som folk ibland pratar om, eftersom det skulle bli för farligt. Högen skulle vara så stor att den när som helst skulle hota att falla över mig och döda mig i sömnen. Men vilket sätt att dö på!

I vardagsrummet har jag fack- och populärvetenskapliga böcker och särskilda hyllor för särskilt produktiva författare: en Terry Pratchett-hylla, en Georgette Heyer-hylla, en Agatha Christie-hylla och så vidare.

Tack för intervjun, och vi håller tummarna för att bokhögen ändå inte faller!