Livet är hektiskt så här års. Men ibland uppstår en lucka där tiden på något sätt går långsamt, när det svårlösta kan lämnas på en flygplats i Sverige och caféläsning i sommarvärme blir möjlig.
Och staden. Staden! Vilken tur att det var just hit jag skulle. Vackra hus och vad gör det att jag går vilse åtminstone två gånger. Fram kommer man alltid.
skrev jag förra gången jag var här och jag dubbelsignerar. Så är det.
Även om jag har mina uppdrag i staden är jag fokuserad på den lediga tiden och läser tre böcker på samma antal dagar. Koncentrerad och uppslukande läsning. Underbart. Hör här:
Vi var alla helt utom oss av Karen Joy Fowler. Hur ska man berätta en historia? Börja i mitten. Det förslaget får den pratsamma Rosemary av sin pappa när hon är barn. Jag börjar också i mitten. För det var där som Rosemary berättade för mig vem hennes syster egentligen är. Och jag blir högst förvånad. Bit för bit trillar allting på plats i denna obeskrivliga roman som inte liknar något jag tidigare läst. Är inte de böckerna de bästa? Jag tänker på sättet att röra sig i tiden så snyggt som författaren gör. Och på Fern. Och på vad vi gör med sådana som Fern. Missa inte den här romanen, trots att jag är kryptisk. Jag sa ju att jag började i mitten och det är där jag stannar. Utgiven 2014. På svenska (i översättning av Cecilia Falk) av Lavender lit 2015.
Semestern av Emma Straub. Åh, när ledigheten äntligen kommer. Då ska allt upplevas och göras. Gamla knutar lösas upp. Samtalen ska samtalas. Umgänge och verkligen rå om varandra. Så är tanken för Franny och Jim nu också när de åker två veckor till Mallorca tillsammans med barnen, den nästan vuxna Sylvia och den väldigt (?) vuxna Bobby. Med i huset är bästa vännen Charles med sin man och solen skiner och allt är vackert. Men förstås – somligt krackelerar, annat spricker i fogarna, en del smälter ihop igen. Och det är intressant och avkopplande att vara den som ligger på luftmadrassen i swimmingpoolen och bara tittar på. Utgiven 2014. På svenska (i översättning av Klara Lindell) 2015 av Massolit förlag
Och staden. Staden! Vilken tur att det var just hit jag skulle. Vackra hus och vad gör det att jag går vilse åtminstone två gånger. Fram kommer man alltid. Den lediga tiden ägnar jag mig åt Klas Östergrens Twist och vill knappt sluta.