1979: Ingrid och Johanna -ett familjedrama av Helena von Zweigbergk

En fristående fortsättning på den fina romanen 1959 som handlade om Ingrid och hennes lilla pojke Tom. Nu har 20 år gått, familjen har utökats med Johanna som tar studenten på försommaren 1979. Ingrid har skilt sig från Georg, han bor kvar i Malmö med en ny familj, medan Ingrid och barnen är tillbaka i Stockholm. Under våren har Ingrid inlett ett förhållande med en ung lärarkollega Torkel som också flyttat in med henne, Johanna och Tom. Han är en ung man uppfylld av 70-talets tankar om självförverkligande genom att blotta sina känslor, helt fri från föräldragenerationens konventioner. Detta förhållningssätt ställer till det mer än lovligt i familjen och Johanna avskyr honom. Hennes första sommar efter studenten blir mörk, hjärtskärande nog mycket på grund av Torkels dominans och brist på självinsikt. 

Jag var ju med 1979 och känner igen så mycket. Gillade de små detaljerna i boken, de nästan osynliga tidsmarkörerna. Den gamla lägenheten där man tvättade sig vid vasken och hade en jungfrukammare och en serveringsgång. Kläderna, maten och Torkels typ av människa, en person som ser det som sin plikt att hjälpa sina medmänniskor till ett friare sätt att vara. (Fast Torkel är allt annat en subtil detalj det ska gudarna veta.) 

Gillar persongalleriet mycket, de överraskar ofta vilket gör att romanen tar nya vägar. Passar väldigt bra som bokcirkelbok och ni som minns 70-talets ”frigjorda människor” måste faktiskt läsa! 

Utgiven på Norstedts 2024.

1959: Ingrid och Georg- en kärlekshistoria av Helena von Zweigbergk

Ingrid gifter sig ung och får en son, bara ett par år senare avlider hennes make i en bilolycka. Ingrid klarar sig dock bra, hon är utbildad lärare och även om det är knapert ibland kan hon försörja sig och pojken på sin lön. Så träffar hon Georg eller, rättare sagt, blir hoptussad med Georg och blir trots försiktighetsåtgärder med barn. Det unga paret gör det rätta anno 1959, de gifter sig.

Var tid har sin prägel, 1959 drömmer människan om en ljus, modern och rättvisare framtid. Georg ser sig som en modern ung man, men hans kappsäck från uppväxten är tung och att han som man ska bestämma i äktenskapet är självklart. Ingrid längtar ibland tillbaka till sin tid som ensamstående då hon kunde rå sig själv.  Ingrids och Georgs ”inutiröster” tar stor plats och ger romanen djup och mörker. De är så unga, osäkra och vill så förtvivlat gärna bli älskade och sedda. Romanen är mörkare än jag kanske trodde, tänker att kanske det beror på att ”kärlekshistorien” dem emellan tar fasta på realismen, inte på romantiken.

Tyckte mycket om boken, skänker många tankar och växer efter avslutad läsning. Det var en annan tid 1959, hur man behandlade barnen är det som kanske gör mig mest bestört, Ingrid som ju faktiskt är lärare varför skuldbelägger hon sonen som hon gör? Kanske minns jag när min mormor förmanade mig på liknade sätt? 1959 är utan tvekan en lysande bokcirkelbok, finns massor att prata och ha olika åsikt om. Är den första romanen i en serie som jag ser framemot att följa.

Utgiven på Norstedts 2022.