Jag packar min väska för Norge

Jag älskar som ni vet att packa min väska. Redan när jag lyfter ner den från hyllan är jag på väg. Jag är dessutom en sådan som har packlistor. Förr för att det var roligt att skriva sådana. Numera för att jag glömmer åtminstone en sak annars.

Det jag dock aldrig glömmer förstås är att packa böcker. Om jag inte har med mig iPad är iPhone en bra vän har det visat sig. Litterär text om än minimalistiskt exponerad.

Nu gör jag en helgresa till Norge. Lite Pre-sommarlovsresa men inte så mycket flygtid. Det blir

Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz av Göran Rosenberg, Rikitikitavi av Rikard Wolff och Och i Wienerwald står träden kvar av Elisabeth Åsbrink.

Jag packar min väska för Prag

Det finns, säger Darling Wikipedia, 45 stater i Europa. Jag har varit i de fetade.

Albanien Andorra Belgien Bosnien och Hercegovina Bulgarien Danmark Estland Finland Frankrike Grekland Island Irland Italien Kosovo Kroatien Lettland Liechtenstein Litauen Luxemburg Makedonien Malta Moldavien Monaco Montenegro Nederländerna Norge Polen Portugal Rumänien Ryssland San Marino Schweiz Serbien Slovakien Slovenien Spanien Storbritannien Sverige Tjeckien Tyskland Ukraina Ungern Vatikanstaten Vitryssland Österrike

19 stycken. Det är inte så många om man tänker efter. Men jag ska nå den tjugonde nu, när jag packar väskan för Tjeckien och Prag. Vad tar jag med mig? Lonely Planets guidebok förstås. Med åker också En annan stad av Michal Ajvaz. Jag hoppas att kunna se åtminstone en del av platserna som Bokmania lockar med i sin fina bildguide om boken.

Sen var det det där med Kafka. Jag vet att jag kommer hasa runt i staden och leta landmärken efter min favoritförfattare. Men kommer jag hinna läsa om hans texter på plats? Så kommer jag på: Dagböckerna! Jag tar helt enkelt med mig den första volymen av de tre dagbokssamlingarna som kom ut i början av 2000-talet. Och tjoho: väskan är packad.

Jag packar min väska för Skottland

30-talets Stockholm. Söderpojkarna tar ofta cyklarna ner till Stadsgården för att titta på fartygen som glider in i hamnen. Det är enkelt att komma intill och spännande att lära sig namnen på fartygen. Dessutom kan den modigaste gå fram till passagerarna och hälsa och träna lite på engelskan.

En sommardag 1937 kommer den skotske Jan till Stockholm med sina föräldrar och Lennart slår sig i slang med den jämnåriga pojken. Adresser utbyts och kontakt hålls. Året därpå åker Lennart med passagerarfartyg från Göteborg till Newcastle för att hälsa på sin kompis. Han är sjutton år gammal. Resan dokumenteras noga i ett fotoalbum med rubriken Skottlandsminnen

Nu skriver vi 2012 och jag tänker göra nästan samma resa som bonuspappa för att se om jag kan hitta platserna sjuttiofem år senare.

Vad jag ska läsa? Jag tar med mig:

Lonely planet Scotland förstås!
Världens väldighet av Colum McCann.
The Carrie Diaries av Candace Bushnell.
Och allt skall vara kärlek av Kristian Lundberg.

Resten får bli infall.

Jag packar min väska för Oslo

Magnifik bild, va? Jag är svag för dramatiska himlar. Det spelar nästan ingen roll vad som finns under, allt blir snyggt! Denna himmel ligger över operahuset i Oslo dit jag nu tar tåget. I väskan packar jag Lars Saabye Christensens Saabyes cirkus som är min läsutmaningsbok från Hermia. I väskan packar jag också en iPad med god läsning att välja bland. Som:

  • The Fault in Our Stars. John Green
  • Huliganens återkomst. Norman Manea
  • Korparna. Tomas Bannerhed

_____

Foto: Erik Berg