Romanen inleds med en innehållsförteckning och min blick fastnar direkt på första kapitlet som fått namnet Dansa in i strid och på kapitel 9 som döpts till Det förflutna är ett främmande land. Visst triggar det igång fantasin? Fast mannen som ensam skrev samtliga avsnitt av Downton Abbey och som således värkte fram alla Maggie Smiths oneliners kan naturligtvis måla med språket, intrigerna och karaktärerna och här är han i sitt esse.
Sommaren 1815 anordnar Hertiginnan av Richmond en societetsbal i Bryssel. Under dansen nås man av budet att Napoleon avancerar mot Belgien, de unga officerarna måste i hast lämna balen för att hals över huvud bege sig mot Waterloo. Napoleon besegras för gott men de flesta unga männen som ”dansade in i strid” stupade. När berättelsen fortsätter har 25 år förflutit och vi befinner oss i London, i stadsdelen Belgravia som nyss uppförts. Av en slump möts två matriarker på en tebjudning, de tillhör olika samhällsklasser och rör sig vanligtvis i helt olika kretsar, men de få ord de kommer att växla leder till att en väl bevarad hemlighet uppdagas.
Jag hittade av en slump Belgravia på biblioteket, (än så länge endast två-veckors lån eftersom den är alldeles ny), och slukade den över en helg. Jag fångades framförallt av de något äldre karaktärernas sorg och vemod och jag gillade översättningen vars exakta ton verkligen får språket att kännas 18-tal. Jag är speciellt förtjust i att översättaren valt att använda fru, fröken och herr i stället för Mrs, Miss och Mr.
Belgravia är en bladvändare som borde passa de allra flesta läsare och är enligt mig en perfekt julklapp om man vill ge bort en bok till vem som helst i släkten. Nu är jag ju förstås av den åsikten att när man inte vet vilken bok man ska ge i present ska man försöka se bortom deckarna och köpa en relations/feelgood/komedi istället. Det finns väldigt mycket toppenlitteratur att välja på och denna typ av böcker passar både kvinnor och män i alla åldrar. (Även om de inte vet det ännu)
Belgravia är utgiven på Printz Publishing 2016. Översatt av Pia Printz.