Frukostintervjun: Kim Thúy

Just nu ligger Maggan och jag på varsin soffa och njuter av Em, Kim Thúys senaste roman på svenska. Och då undrar vi som vanligt om författarens frukostvanor.

Godmorgon! Vad äter du till frukost?
I never eat breakfast at home, since I prefer sleeping as long as I can until I must wake up for an appointment. I must say that I am an owl, working through the night up to 3–4 o’clock. This is why every minute I can add to my morning sleep is precious 🙂

I do eat breakfast when I travel, since I rarely have control over when and where I would eat.  My responsibility is to have my body ready at all times all through the day for whatever comes during the day.   

Läser du helst morgontidningen eller en roman till frukosten?
I still have a newspaper delivered to my house.  I love flipping through the pages and discovering articles I might not read otherwise. To me, it is a luxurious gift when I have enough time to go through more than 2–3 articles.

Men en bra morgonroman, vad kan det vara?
I am very limited in the genres of books I can understand. However, of the pile of books to read, any of them has the power to bring joy to my mind.

Underbart formulerat! Vad läser du just nu?
I fell in love with poetry about 10 years ago. I have just received a collection of poems by Maram al-Masri, a Syrian poet living and writing both in French and Arabic. Her words make your heart gasp for air.  


Skriver du på något just nu?
 I am writing some short texts for a couple of requests. But nowadays, I talk non stop! :-))))))))))


Vad använder du som bokmärke?
Anything at hand! So, you can find between the pages a petal of a fresh flower, a fallen ostrich feather from a dress, a pineapple leaf, a bobepine, a boarding pass, a receipt…. Strangely, bookmarks are very rarely used.

Man vill bläddra i dina böcker! En viktig avslutande boknördsfråga är förstås hur du sorterar böckerna i hyllan?
I do try to organize by sections: poetry, big books, books to be read… But very quickly, the books move around to create a section of the books I love most. This section follows no other logic than being my favorites, those I keep going back to over and over again. 

Den delen av bokhyllan vill man gärna se. Thank you, Kim, and have a nice day.

Det fina fotot är taget av R Maslow. Om tidigare böcker av författaren har vi skrivit här.

Ru

Vägen till Svolvær är dryga tre timmar lång och oavbrutet vacker. De höga bergen, havet i alla skiftningar från mörkblå till blekturkos, vägen som snirklar sig fram på bergssidan. nej jag tröttnar aldrig. Plötsligt dyker Nick och Norah upp. Jag läste om dem och deras  låtlista förra gången jag åkte här. Nu kommer jag i håg små citat, korrekta eller inte.

Jag fattar att det här kommer att låta konstigt, men skulle du ha någonting emot att vara min flickvän de närmaste minuterna?

Jag läser alltid när jag åker buss/tåg/flyg. Jag har ett sätt att läsa som gör att jag samtidigt kan titta på utsikten . Jag vet inte hur det går till men det är i alla fall härligt att kunna. De här timmarna läste jag Ru. Hurraropen om den här boken har jag hört länge. Men jag blir sällan lockad av sådana, utan istället skrämd. Höga förväntningar på en bok =  livsfarligt för mig.  Nu försöker jag bara koppla bort det  och läser på. Det visar sig vara en  fin bok med ett lika vackert språk som Lofoten utanför bussfönstret.

Som barn levde Nguyen ett rikt liv i Vietnam, men fick lämna  sitt land som båtflykting. Så småningom hamnar hon  Quebec. I  korta minnesassociativa avsnitt flätar författaren en roman där Saigon i då och nu blandas med Quebec. Allt finns till på en och samma gång.  Samtidigt skiljs tidplanen åt genom att den vuxna kvinnan kan förstå sig själv nu först genom att betrakta sig då. Saknaden efter sin mor, kärleken till sina barn det vardagliga och det politiska, allt ryms på de blott 150 sidorna.

Jag ställer den i bokhyllan i sjöhuset och hoppas att någon norpar den.

Ru. Kim Thúy. Utgiven av Sekwa 2011. Min pocketversion kom 2012.

_____

Mer om den här Lofotenresan.